Akademins olika världar

• Syftet med denna rapport är att – med utgångspunkt i befintlig statistik om högre utbildning i Sverige – identifiera kritiska faser i övergången från grundutbildning till forskarutbildning, respektive från forskarutbildning till anställning vid högskolan, med avseende på kön och befattningar för vilka doktorsexamen krävs. Rapporten ska också pröva vad en fokusering på horisontella processer i den befi ntliga statistiken kan betyda för möjligheterna att kvalificera hypoteserna om den kvarstående bristande jämställdheten, i de avseenden som nämns ovan. För det tredje, att formulera inriktning för fortsatta studier på området.Undersökningen är explorativ och ska uppfattas som en förstudie vilkenringar in områden för fortsatta studier. Häri ingår även en tidigare publicerad rapport Jämställdhet inom universitet och högskolor – En bibliografi med kommentarer (Högskoleverkets rapportserie 2003:22R). Den här aktuella rapporten och den från 2003 är finansierade av Högskoleverkets jämställdhetsråd.Rapporten redovisar kortfattat jämställdhetssatsningar i högre utbildningunder efterkrigstiden, de material som använts för analyserna, de benäm-ningar på områden och personal som använts samt förändringar i indelningen av SCB:s utbildningsstatistik för den högre utbildningen samt vilka jämförelser som kan göras över tid till följd av dessa förändringar.I rapporten fokuseras på förändringar av könsbalansen inom högskolanunder 1990-talet med utgångspunkt från uppfattningen att utvecklingen mot ökad jämställdhet går för långsamt. Här beskrivs förändringar i kvinnoandelar för åren 1987, 1993 och 2002 och då kan på aggregerad nivå (vertikal) avläsas en stegvis ökning nerifrån och uppåt över tid mot uppnådd jämställdhet definierat av jämställdhetsintervallet. T.ex. kan då visas att kvinnoandelen av de doktorsexaminerade är 44% år 2002. I en horisontell analys framgår dock att dessa 44% byggs upp av ett antal asymmetriska förhållanden där fem forskningsområden ligger utanför jämställdhets intervallet. Två av områdena domineras av kvinnor samtidigt som antalet doktorsexamina inom dessa områden är litet. De tre områden som domineras av doktorsexamina av män utgör ca40 % av alla doktorsexamina som avlades under 2002.Analyser görs även av personalkategorier, verksamhetsområde och kön samt mellan doktorsexaminerade, verksamhetsområde, kön och forskarassistenter. Jämförelser görs också mellan doktorsexaminerade, kön och professorer.Författarna studerar också bl.a. förändringar i kvinnoandelarna inomforskarutbildningen samt övergången mellan grundutbildning och forskar-utbildning. I denna övergång, där utgångsläget är ungefär en tredjedel flerexaminerade kvinnor än män i grundutbildningen, är den sammanlagda övergångsfrekvensen för kvinnor 4.8% och för män 10%. De kvinnodominerade ämnesområdena i grundutbildning, med undantag för medicin, har mycket låga övergångsfrekvenser.Studien innehåller också analyser med avseende på könsbalans och bristen på könsbalans i den svenska högskolan. Här framhålls att, inom det samlande begreppet den svenska högskolan, finns olika världar där var och en fungerar under olika villkor. Särskilt framträdande är det antalsmässiga förhållandet mellan professorstillgång och antalet grundutbildnings studenter. Området medicin, t.ex., kännetecknas av flest professorer, stor doktorsproduktion (varav ungefär hälften är kvinnor) och relativt få examinerade grundutbildningsstudenter. Samhällsvetenskap, som ett andra exempel, har många grundutbildningsstudenter, få examinerade doktorer och glest mellan professorerna. Områdena undervisning samt vård och omsorg är helt dominerade av kvinnorvad avser examinerade från grundutbildningen. Övergångsfrekvensen frångrundutbildning till forskarutbildning är betydligt lägre om dessa jämförsmed andra områden. Professorstillgången är mycket begränsad, liksom deakademiska karriärmöjligheterna.Det framhålls i studien att en huvudsaklig fokusering på den vertikala pro-cessen i beskrivningar och analyser av könsandelar blir ett problem, eftersom sådana beskrivningar och analyser kommer att betona förändringens lång- samhet. En fokusering på horisontella processer i analyserna kommer i stället att lyfta fram både områden där förändringar inträffar och sådana där ingenting händer. Olikheterna i skilda utbildnings- och ämnesområdens materiella villkor blir i studier av horisontella processer iakttagbara inte minst vad avser karriärmöjligheter för kvinnor och män. Balansen mellan, å ena sidan kvinnor och män, å andra sidan tillgången till forskarutbildning och anställning är inte densamma mellan utbildnings/ämnesområden.I rapporten diskuteras utgångspunkter för ett forskningsprogram och for-muleras en referensram för fortsatta undersökningar. I denna framhålls, åena sidan, förhållandet att försöken att förklara det låga antalet kvinnor inom akademin i olika grad tar fasta på diskriminering eller självselektion. Å andra sidan fi nns en diskussion om huruvida akademin egentligen skiljer sig från övriga samhället. Vissa menar att det inte är så, medan andra hävdar att det finns förhållanden som talar för att akademin är speciell jämförd med andra sektorer, med månghundraårig manlig dominans och ett mer än hundraårigt strikt meritokratiskt system som måste genomgås för att en position ska kunna erhållas. Dessa ståndpunkter får utgöra grunden för en indelning av försökenatt förklara underrepresentationen av kvinnor, och särskilt på högre nivåer, inom den svenska högskolan. Fyra kategorier erhålls härigenom:(1) Inomakademiska självselektionsförklaringar(2) Inomakademiska diskrimineringsförklaringar(3) Utomakademiska självselektionsförklaringar(4) Utomakademiska diskrimineringsförklaringar.Det konstateras att merparten av hittills gjorda undersökningar kan kategoriseras under (1) och framförallt under (2), i viss mån under (3), medan studier under (4) knappast förkommer alls. Studier i anslutning till (3) fokuserar oftast dessutom på vilken roll familjeförhållanden spelar för kvinnors akademiska karriär. Rapporten innehåller slutligen ett antal undersökningsskisser.

Keyword

Education

Pedagogik

Publication and Content Type

pop (subject category)

bok (subject category)