Analys av hur Sverige ska genomföra EU:s miljöhandlingsplan ETAP fram till år 2010

• Sammanfattning Här följer en kort sammanfattning av utredningen. Sammanfattningen följer rapportens kapitelindelning med avsikt att ge en överblick av innehållet. Kapitel 1: Uppdragets utformning Detta kapitel ger en kort presentation av uppdraget, dess genomförande samt en introduktion till rapporten. Kapitel 2: Mer europeisk miljöteknik på marknaden Tillsammans arbetar EU:s medlemsländer med att öka andelen miljöteknik på den europeiska marknaden. Målsättningen är att minska miljöbelastningen men till exempel också att minska beroendet av importerad energi. Ambitionen är att miljötekniklösningar ska levereras av europeiska företag, detta för att inte minska sysselsättningen i Europa och för att samtidigt stärka europeiska företags konkurrenskraft på marknader utanför Europa. För att samordna åtgärder på EU-nivå samt nationell nivå finns en gemensam handlingsplan för miljöteknik. Handlingsplanen för miljöteknik (Environmental Technologies Action Plan, ETAP) godkändes vid Europeiska rådets vårmöte 2004. Istället för bindande regler enades man om gemensamma mål där varje land strävar efter att uppnå målen på lämpligast sätt. Vilka framsteg länder har gjort samt hur strategin ser ut för de närmaste åren inrapporteras med nationella färdplaner. Vid den senaste utvärderingen av de nationella färdplanerna fick Sveriges färdplan omdömet att de svenska åtgärderna har en bra spridning över de områden som utpekats som viktiga för miljöteknik. En generell kommentar från EU-kommissionen rörande hela den europeiska omställningen var att den inte tagit fart ordentligt. Miljöbelastningen fortsätter att öka och den internationella konkurrensen på miljöteknikmarknaden ökar med risk att europeiska företag hamnar efter. EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att öka andelen åtgärder som stärker efterfrågan av miljöteknik på de nationella marknaderna. Åtgärder som stödjer svenska miljötekniksatsningar involverar en mängd olika myndigheter och aktörer. EU har till exempel olika stödprogram med koppling till företagsutveckling och miljöteknik, vilka fördelas både på nationell och på regional nivå. Det finns kommunala satsningar och det finns privata aktörer som specialiserat sig på att investera i miljöteknikbolag. I den här utredningen avgränsas analysen till att främst beröra svenska centrala myndigheter med utgångspunkten att utreda hur dessa kan samordna sina program med de andra initiativen för att skapa bästa möjliga synergier för miljöteknik. Följande myndigheter erbjöds att vara med i samrådsprocessen: Boverket, Energimyndigheten, Formas, Miljöstyrningsrådet, Naturvårdsverket, Nutek, Sida samt Vinnova. 4 Utredningen görs på uppdrag av näringsdepartementet som ett underlag i regeringskansliets praktiska arbete med att ta fram regleringsbrev och förordningar för myndigheterna. Representanter från närings- och miljödepartemenen deltog i samverkansmötet den 27 augusti. Kapitel 3: Miljöteknik i Sverige, Europa och globalt Detta kapitel presenterar ETAP och dess pågående aktiviteter och resultatet av den senaste utvärderingen. I kapitlet presenteras situationen på den svenska miljöteknikmarknaden samt vad som sker i andra länder, både i och utanför EU. Handlingsplanen för miljöteknik godkändes vid Europeiska rådets vårmöte 2004. Målet med handlingsplanen är att tillvarata alla de möjligheter som miljötekniken erbjuder för att minska belastningen på naturresurserna, förbättra EU-medborgarnas livskvalitet och främja ekonomisk tillväxt. Med tanke på hur viktig denna handlingsplan är anser EU-kommissionen att den ”öppna samordningsmetoden” är det lämpligaste sättet att gå vidare. Denna metod innebär att det inte finns några bindande regler utan det är upp till varje land att finna metoder för att nå de gemensamma målsättningarna. Länderna inrapporterar, ofta årligen, vilka framsteg de har gjort. Istället för möjligheten att ta ett land till EG-domstolen är det framförallt trycket från de andra ländernas förväntningar och oviljan att utpekas som eftersläntrare, som ska leda till en ökad reformtakt. EU-kommissionens senaste utvärdering, som kom under våren 2007, presenterade generellt en försiktigt positiv bild av arbetet, med många nya åtgärder på EU-nivå. Det betonades i utvärderingen att miljösituationen fortfarande är alarmerande och gapet mellan vad som görs och vad som behöver göras är mycket stort. EU-kommissionens analys av de nationella färdplanerna visar att FoU-åtgärder som avser miljöteknik systematiskt genomförs i nästan alla medlemsstater, medan åtgärder för att öka efterfrågan är betydligt ovanligare. EU- kommissionen anser att mer måste göras för att stärka efterfrågan av miljöteknik, även i Sverige, till exempel pekas grön upphandling ut som en viktig åtgärd. Kommissionen föreslår också att fokus skulle kunna läggas på de sektorer där man har bedömt att de största vinsterna skulle kunna göras. De sektorer som lyfts fram är: byggnader, livsmedelssektorn, persontransporter och återvinningssektorn. De gemensamma åtgärderna inom EU rör flera områden: Tillämpad forskning bedrivs inom ramen för Framework Programme for reasearch (FP7) Life+, som i huvudsak ger ekonomiskt stöd till demonstrationsprojekt, Competitiveness and Innovation Framework Programme (CIP), som bland annat syftar till att öka europeiska miljöföretags konkurrenskraft, regionala strukturfonder, vilka delvis stödjer miljöteknik, Landsbygdsprogrammet, som bland annat vänder sig till miljöinriktad näringsverksamhet på landsbygden. 5 De gemensamma programmen har bidragit till att det i dag finns gott om goda nationella exempel på åtgärder som gynnat miljöteknik. Genom att dela med sig av goda exempel inom EU kan arbetet förhoppningsvis påskyndas. Högre takt är nödvändig för att säkerställa konkurrenskraften hos europeiska företag. Utveckling i andra delar av världen går också framåt och många nationer har höga ambitioner vad det gäller den internationella miljöteknikmarknaden. Internationellt är Sverige en liten aktör när det gäller marknad och miljökrav. Regleringar, styrmedel och marknadskrav formuleras i stor utsträckning av EU och av en global marknad samt genom internationellt samarbete. Sverige anses ändå vara en internationellt viktig miljöpolitisk nation. Sverige kan öka sina marknadsandelar genom framsynta statliga insatser, genom lagstiftning/regleringar, stimulanser, styrmedel, upphandlingar med hänsyn till miljöprestanda samt genom stöd till forskning och utveckling. Den totala omsättningen hos de svenska miljöteknikföretagen var år 2005 102 miljarder kronor. Exporten av miljöteknik var 24 miljarder kronor. Värt att notera är att exporten har ökat med 36 procent sedan 2003 men ändå bara står för knappt en fjärdedel av den totala omsättningen hos miljöteknikföretagen. Störst ökning av exporten sedan 2003 har skett inom undergrupperna energi & klimat, 80 procent, och avfall, 50 procent. Statistiken visar att trenden för miljöteknikbranschen är positiv – omsättningen och exporten har ökat. Kapitel 4: Svenska myndigheters ETAP-aktiviteter Detta kapitel redovisar vilka aktiviteter svenska myndigheter genomför. Dessutom presenteras resultatet av de intervjuer som genomfördes som en del av samverkansprocessen. Sverige har inga problem att, formellt sätt, uppfylla ETAP (se tabell nedan). Myndigheterna är generellt sett väl insatta och redovisar ett växande intresse för miljöteknikfrågor och ETAP. I summeringen av antalet aktiviteter syns det tydligt att Sverige, liksom många andra länder har en tonvikt på åtgärder för att förbättra innovationsprocessen och se till att uppfinningar hittar sin väg från laboratorierna till marknaden, det vill säga. Forskning och utveckling (åtgärd 1-2). Samt på medvetandehöjande åtgärder med inriktning på konsumenterna som kan stimulera efterfrågan på sådan teknik genom att främja produkter och tjänster med mindre miljöpåverkan, det vill säga. öka medvetenhet och riktad utbildning (åtgärd 22-23). 6 Tabell: En sammanställning över de ETAP-relaterade aktiviteter som genomförs av svenska myndigheter. För varje ansvarig myndighet har antalet aktiviteter listats utefter respektive ETAPområde. Notera att tabellen även innehåller aktiviteter från myndigheter/organisationer utöver de åtta som har identifierats som berörda myndigheter i denna utredning. Forsning och utveckling (åtgärd 1-2) Testning och standardisering (åtgärd 3) Prestandamål (åtgärd 5- 6) Mobilisering av finansiella instrument (åtgärd 7-15) Marknadsbaserade instrument och statligt stöd (åtgärd 16-18) Upphandling av miljöteknik (åtgärd 19-21) Öka medvetenhet och riktad utbildning (åtgärd 22-23) Agera globalt (åtgärd 24-25) Almi 1 Banverket 1 Boverket 1 Energimyndigheten 1 1 1 1 1 2 Exportrådet 1 Formas 4 1 Jordbruksverket 1 Miljöstyrningsrådet 2 2 Naturvårdsverket 1 1 2 1 NUTEK 2 1 Sida 2 3 Swedfund 1 1 Swentec 1 VINNOVA 10 Vägverket 1 Summa aktiviteter 19 1 0 6 3 3 11 4 Enligt EU-kommissionens rekommendationer bör också Sverige försöka få fram resurser för fler satsningar på åtgärderna 7-18. Intervjuerna med tillfrågade myndigheter var informativa och det framkom också intressanta problemformuleringar. Till exempel efterfrågas informationsspridning av ETAP-aktiviteter inom och utom Sverige, tydligare rollfördelning mellan myndigheter inom miljöteknikområdet, samordning av 7 ETAP-aktiviteter för ett starkare och effektivare miljöteknikstöd. Dessa formuleringar har lett till rekommendationer i följande kapitel. Kapitel 5: Sammanställning, analys och rekommendationer Detta kapitel presenterar analyser av Sveriges situation, rekommendationer för hur Sverige ska genomfö

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Naturresursteknik -- Annan naturresursteknik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Environmental Engineering -- Other Environmental Engineering (hsv//eng)

Nyckelord

ETAP

Sverige

handlingsplan

miljöteknik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)