SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

WFRF:(Arvidsson Kristina)
 

Sökning: WFRF:(Arvidsson Kristina) > Behov och nyttor av...

Behov och nyttor av transporter med hög kapacitet (HCT) inom olika branscher och för olika varuslag - En förstudie inom ramen för FoI-programmet High Capacity Transports

Arnäs, Per-Olof, 1969 (författare)
Chalmers tekniska högskola,Chalmers University of Technology
Arvidsson, Niklas, 1979 (författare)
Gothenburg University,Göteborgs universitet,Företagsekonomiska institutionen, Industriell och Finansiell ekonomi & logistik,Department of Business Administration, Industrial and Financial Management & Logistics,University of Gothenburg
Börjesson, Fredrik, 1974 (författare)
Chalmers tekniska högskola,Chalmers University of Technology
visa fler...
Liljestrand, Kristina, 1985 (författare)
Chalmers tekniska högskola,Chalmers University of Technology
visa färre...
 (creator_code:org_t)
Göteborg : Chalmers University of Technology, 2013
Svenska.
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • High Capacity Transports (HCT) är ett samlingsbegrepp för transporter med fordon som har högre kapacitet än vad som normalt är tillåtet med befintligt regelverk. Denna förstudie är en del av det FoI-program för HCT som initierades av Trafikverket under hösten 2011. Syftet med denna förstudie är att identifiera vilka typer av transporter som kan vara lämpliga för HCT-ekipage i Sverige. Det finns ett antal olika dimensioner som är av intresse: •Varuslag. Går det att identifiera vissa varuslag eller branscher som särskilt lämpade för HCT-transporter? •Varuflöden. Går det att identifiera regioner och/eller stråk som tack vare sin volym vore intressanta för HCT-transporter? •Fordonstyper. Finns det vissa fordonstyper som är särskilt intressanta? •Begränsningar. Hur ser infrastrukturen ut? Finns det begränsningar som skulle hindra ett införande av HCT? Av praktiska skäl är studien begränsad till svensk vägburen inrikestrafik då det är inom detta segment som data finns tillgänglig. Volymer som lastas/lossas i till exempel hamnar räknas som inrikestrafik inom landet. Slutsatsen är att inom rätt varusegment kan HCT vara ett mycket bra alternativ för varuägaren: •Malm och andra produkter från utvinning. Korta avstånd, ofta lokalt vägnät, tidsbegränsat och med kort varsel. Stor potential men kräver snabb och effektiv tillståndsprocess. •Livsmedel, drycker och tobak. Stora, stabila flöden, ofta på stora vägar. Här kan HCT systematiseras i större skala. •Produkter från jordbruk, skogsbruk. Stora fordon som lastar mycket gods och kör långa avstånd. Att just rundvirke (som utgör majoriteten av godset i gruppen) lämpar sig för HCT är redan ett faktum i och med ETT-projektet. Dessa transporter sker ofta på mindre vägar vilket kan utgöra problem. •Trä och varor av trä och kork (exkl. möbler). Stora, långa flöden, i detta fall främst av flis, papper och sågade trävaror. Även här kan mindre vägar bli aktuella. Ytterligare ett varuslag, Styckegods och samlastat gods, bedöms som synnerligen intressant. Detta är dock en benämning som endast är relevant inom transportbranschen då begreppet kan omfatta många typer av varuslag. Dock skall nämnas att införandet av HCT en komplex process med många ingående intressenter och domäner. Värt att notera är också att detta endast är en förstudie som har, med ett begränsat dataunderlag, visat på trolig potential för HCT i Sverige. Dock finns det flera aspekter som behöver utredas vidare, till exempel: •Möjliga affärsmodeller och praktiskt genomförbara upplägg behöver tas fram. •Systemeffekter av HCT (”modal shift”) behöver utredas ytterligare. •Trafiksäkerhetsaspekterna behöver utredas vidare •IT-system för accesshantering, övervakning och styrning behöver vidareutvecklas och testas i stor skala

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Transportteknik och logistik (hsv//swe)
ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Transport Systems and Logistics (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy