Undervisning och makt i klassrummet

• Vi presenterade inledningsvis olika sätt att försöka förstå och förklara undervisning där fokus låg på läraren som professionell och som person, läroplaner och skolan som institution, översättningar av skolans kulturella och sociala omständigheter till undervisning eller dynamiken i undervisningsprocessen. Vi har inte pläderat för att någon av dessa infallsvinklar är bättre än de andra, men vill poängtera att varje ansats har sina kunskapsintressen och skapar sina sammanhang. Därmed definierar de också innebörden av undervisning på olika sätt. Eftersom vi menar att makt och maktförhållanden är betydelsefulla för att förstå vad som sker i skolas undervisning tittade vi närmare på forskning där detta varit i fokus, exempelvis läroplansteoretiska analyser och kritiska skoletnografier. Därefter gjorde vi en djupdykning i forskning om undervisning som en komplex verksamhet byggd på mönster av frågor och svar och med olika inspel och parallella samtal, där framför allt makten över talutrymme och undervisningsförlopp stod i fokus. Läroplansteoretiska analyser visar på skolans normer och uppdrag, och pekar därvid på maktförhållanden som styr hur kunskaper definieras och organiseras. Samtidigt visar sådana analyser att formulering av läroplaner sker i andra sammanhang och under andra maktförhållanden än där de ska realiseras i undervisning. Avståndet mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan sätter styrningen av skolan på prov och leder till krav på kontroll och ledarskap för att förbättra resultaten (Lindensjö & Lundgren, 2000). Maktförhållanden i samhället utgör en grund för att förstå hur utbildning fungerar. Vi presenterade undersökningar av hur sociala och kulturella förhållanden översätts till undervisningspraktiker och förväntningar på såväl lärare som elever. Detta leder i sin tur till olika undervisningsprocesser för olika kategorier av elever, en uppdelning som vilar på social segregering och kulturella dominansförhållanden. Samtidigt har vi visat på forskning som påminner om att undervisningsprocessen inte är ett mekaniskt uttryck för omständigheterna utan att den har sin egen dynamik och sin särskilda maktproblematik. Här blir frågor om makten över samtalen i klassrummet viktiga liksom förhandlingar om vad som får och inte får sägas. Denna forskning visade på grundläggande och stabila mönster hos språklig interaktion i klassrummet samtidigt som denna kommunikation på många sätt var oförutsägbar och möjlig att påverka.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

undervisningsprocess

klassrumsinteraktion

läroplansteori

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kap (ämneskategori)