Om världslitteratur, plats och historia

• Idéen om en världslitteratur har inspirerat och gäckat författare och världslitteraturforskare sedan Goethe myntade uttrycket i början av 1800-talet. Goethe ansåg att världslitteraturen delvis gjorde de nationella litteraturerna obsoleta, framtiden låg i det gemensamma litteraturarvet. Litteraturen tillhör hela världen, men den framträder alltid i en språklig form som gör den otillgänglig för de flesta, vilket i sin tur kräver översättning. Och inte har väl nationella litteraturer spelat ut sin roll? Eller, går det verkligen att översätta ett estetiskt verk med bibehållen betydelse? Frågorna inom världslitteraturforskningen är många. I föreliggande essä kommer jag att resonera kring ett begreppspar som blivit populärt inom världslitteraturforskningen: det vernakulära och det kosmopolitiska. Jag kommer att närma mig begreppen och de fördelar dessa har i jämförelse med andra analytiska begrepp genom att anlägga ett regionsperspektiv som tar avstamp i Östersjöområdet. Exemplet är begränsat, men jag tänker att det är främst genom konkreta exempel som vi kan testa teoriernas hållbarhet. Läs detta som ett sådant test.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Idé- och lärdomshistoria (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- History of Ideas (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Genusstudier (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Gender Studies (hsv//eng)

Nyckelord

Världslitteratur

kosmopolitisk

vernakulär

Norden

Baltikum

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

art (ämneskategori)