Får äldre vara med i mediesamhället? Rapport 19 Delegationen för senior arbetskraft S 2018:10

↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Sökning: (WFRF:(Bergström Annika 1964)) > (2020-2024) > Får äldre vara med ...

Bergström, Annika,1964Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG),Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap),Department of Journalism, Media and Communication (JMG),Centre for Ageing and Health (Agecap) (författare)

Får äldre vara med i mediesamhället? Rapport 19 Delegationen för senior arbetskraft S 2018:10

BokSvenska2020

Förlag, utgivningsår, omfång ...

Stockholm,2020

Nummerbeteckningar

LIBRIS-ID:oai:gup.ub.gu.se/292226
ISBN:9789198577365
https://gup.ub.gu.se/publication/292226URI

Kompletterande språkuppgifter

Språk:svenska

Ingår i deldatabas

SwePubSwePub

Klassifikation

Ämneskategori:vet swepub-contenttype
Ämneskategori:rap swepub-publicationtype

Anmärkningar

Den bild som medierna ger av äldre har betydelse för hur vi förstår och hanterar livets senare skeden. Medier kan bekräfta, förstärka eller utmana stereotypa föreställningar om människor, och detta gäller inte minst synen på ålder och äldres roll i samhället. En fjärdedel av befolkningen är över 60 år, men i det breda medieutbudet förekommer de sällan. Osynliggörandet är något som kan påverka självbilden hos äldre, men också andra generationers synsätt och attityder. Huvudslutsatsen i rapporten är att mediebilden av äldre är problematisk och riskerar att bidra till diskriminering. Medierna pratar ofta om äldre som en svag och homogen grupp, när det i själva verket finns stora variationer inom gruppen. En förklaring till den ensidiga mediebilden kan vara att journalisters och medieproducenters kunskapsnivå kring äldre är låg. Vidare är ålder en av de viktigaste faktorerna när det gäller att förstå hur digitala klyftor uppstår och vidmakthålls. Digitaliseringen ger tillgång till ett ständigt ökande utbud av tjänster via nätet, vilket kan underlätta människors vardag, men också skapa stress om den upplevs som dyr, otillgänglig och komplicerad. Utifrån den äldre medborgarens perspektiv kan digitaliseringen innebära fördelar om man själv är aktiv och har möjlighet att skaffa sig de varor och tjänster man är intresserad av. För vissa äldre kan digitaliseringen däremot innebära nackdelar om krav ställs på att samhällsservice ska ske på sådant sätt som kräver dator, internetuppkoppling och smartphone. Rapporten är fri att ladda ner, open access.

Ämnesord och genrebeteckningar

SAMHÄLLSVETENSKAP Medie- och kommunikationsvetenskap hsv//swe
SOCIAL SCIENCES Media and Communications hsv//eng
åldrande
ålderism
mediebilder
digitala klyftor

Biuppslag (personer, institutioner, konferenser, titlar ...)

Edström, Maria,1960Gothenburg University,Göteborgs universitet,Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap),Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG),Centre for Ageing and Health (Agecap),Department of Journalism, Media and Communication (JMG)(Swepub:gu)xedstm (författare)
Göteborgs universitetInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) (creator_code:org_t)

Internetlänk

https://gup.ub.gu.se/publication/292226

Hitta via bibliotek

Får äldre vara med i mediesamhället Rapport 19 Delegationen för senior arbetskra... (Sök publikationen i LIBRIS)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...: Bergström, Annik ...; Edström, Maria, ...

Om ämnet

SAMHÄLLSVETENSKAP: SAMHÄLLSVETENSKA ...; och Medie och kommun ...

Av lärosätet: Göteborgs universitet

Sök utanför SwePub

Sök vidare i:: Google; Google Book Search; Google Scholar

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se