Källor till förståelse av skillnader i psykisk ohälsa. Styrning, organisering och värdering av arbete på en segregerad arbetsmarknad. Rapport till Jämställdhetsmyndigheten. 2021:7.

• Den offentliga statistiken och en stor del av forskningen om genus, arbetsmiljö och hälsa har de senaste decennierna varit noga med att dela upp kvinnor och män. Detta för att komma till rätta med den könsblindhet som tidigare karaktäriserade området. I föreliggande rapport argumenterar vi för att denna uppdelning riskerar att osynliggöra att strukturella och organisatoriska förutsättningar att skapa goda jobb skiljer sig åt mellan olika delar av arbetsmarknaden. Produktion av materiella ting, kunskap respektive tjänster i direktkontakt med brukare och kunder kräver olika typer av organisering, styrning och resurser. Det är först med verksamhetsanpassad kunskap som källor till undermåliga arbetsförhållanden och arbetsrelaterad ohälsa kan synliggöras, adresseras och åtgärdas för att åstadkomma större jämställdhet i arbetslivet. Kvinnor och mäns olika arbetsvillkor har bäring på flera delmål i det jämställdhetspolitiska ramverket; det påverkar möjligheter till makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet, och det hänger samman med utbildningsval och hälsa. Lagstiftningen är tydlig med att alla arbetstagare har rätt till en god arbetsmiljö. Det saknas dock kunskap om hur förutsättningarna ska se ut för att arbetsplatser i alla typer av verksamheter ska kunna omsätta arbetsmiljölagstiftningen i praktiken. Vi menar att det behövs mer jämförande analyser av kontextuella förhållanden på makronivå i olika branscher; analyser av hur exempelvis styrformer, digitalisering och samhälleliga kriser ’sipprar ner’ och påverkar organisering, resurstilldelning, och utformning av arbetsmiljö för chefer och medarbetare. Det behövs mer kunskap om vilka organisatoriska förhållanden som gynnar utformning av hälsobefrämjande och jämställda arbetsplatser i alla typer av verksamheter. Det behövs fler empiriska studier som länkar data på olika nivåer och som vid sidan av könsskillnader tar hänsyn till skillnader mellan och inom ’genuskodade’ yrken, sektorer och branscher. Det är även viktigt att komma åt långa tidsserier som kan följa arbetsmiljöns utveckling. Det handlar om att påverka inriktningen på kunskapsunderlag, forskning och utbildning för att skapa handlingskraft bland politiker, myndigheter och arbetsmarknadens parter. Det handlar även om att förse experter såsom organisationskonsulter, HR-specialister och företagshälsovård med den kunskap de behöver för att bidra till ett hållbart och hälsosamt arbetsliv.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Arbetslivsstudier (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Work Sciences (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology (hsv//eng)

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Psykologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Psychology (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Genusstudier (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Gender Studies (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)