SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

(AMNE:(HUMANIORA Språk och litteratur Litteraturvetenskap)) mspu:(conferencepaper)
 

Sökning: (AMNE:(HUMANIORA Språk och litteratur Litteraturvetenskap)) mspu:(conferencepaper) > (2020-2024) > Så nära men ändå så...

Så nära men ändå så långt bort. Berättelser om demens i svensk samtidslitteratur

Lenemark, Christian, 1978 (författare)
Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion,Department of Literature, History of Ideas, and Religion
 (creator_code:org_t)
2022
2022
Svenska.
Ingår i: Ranges of proximity. Approaching Narratives in Medicine, Lund 3–4 oktober 2022.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Idag beräknas 47 miljoner människor i världen ha en demenssjukdom. År 2050 är prognosen att siffran tangerar 131-miljonersstrecket. I kölvattnet på denna utveckling har det under de senaste decennierna gått att urskilja en ”cultural dementia boom”. Demens har blivit en sjukdom som inte bara är förbehållen ett biomedicinsk intresse, utan ägnas stor uppmärksamhet i kulturen överlag. Papret fokuserar på denna kulturella demensboom i en svensk kontext med utgångspunkt i tre litterära anhörigberättelser om demenssjukdom utgivna under 2000-talet: Marie Petersons Du tror du vet allting (2004), Anna-Karin Palms Jag skriver över ditt ansikte (2021) och Jonas Bruns Hon minns inte (2021). Utmärkande för dessa berättelser är författarnas strävan efter att komma underfund med hur det som en gång varit så nära – deras demenssjuka mödrar – under sjukdomsförloppet successivt förvandlas och rör sig längre och längre bort, in i glömskan. Sammantagna reser berättelserna därmed en rad intressanta frågor som tangerar problemområdet närhet och distans: Hur förhåller de sig till de föreställningar om demens som förmedlas i kulturen överlag? Lägger de sig nära dessa större kulturella berättelser eller intar de distans? Hur väljer de tre författarna att gestalta demenssjukdomen och vad den gör med dem själva och med deras demenssjuka mödrar? Vad innebär det att med språket och minnet som verktyg försöka fånga och hålla fast det som i ljuset av sjukdomen obönhörligen inte låter sig fångas och fasthållas? Det senare är en ur etisk synvinkel akut fråga som dessa demensberättelser aktualiserar och som kan sägas gälla sjukdomsberättelser överlag.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Litteraturvetenskap (hsv//swe)
HUMANITIES  -- Languages and Literature -- General Literary Studies (hsv//eng)
HUMANIORA  -- Språk och litteratur (hsv//swe)
HUMANITIES  -- Languages and Literature (hsv//eng)
HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Litteraturstudier (hsv//swe)
HUMANITIES  -- Languages and Literature -- Specific Literatures (hsv//eng)

Nyckelord

litterära anhörigberättelser
Sverige
2000-talet
demens/alzheimers
medicinsk humaniora
narrativ medicin

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
kon (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Lenemark, Christ ...
Om ämnet
HUMANIORA
HUMANIORA
och Språk och litter ...
och Litteraturvetens ...
HUMANIORA
HUMANIORA
och Språk och litter ...
HUMANIORA
HUMANIORA
och Språk och litter ...
och Litteraturstudie ...
Artiklar i publikationen
Av lärosätet
Göteborgs universitet

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy