Kunskapsturism som kan utveckla besöksnäringen : #21 NYFIKEN

• Vilka är egentligen anledningarna till att vi reser? Nöjen, eskapism och avkoppling är starka ”hedoniska” (som ger oss njutning) resemotiv som utgör ryggraden för besöksnäring och turism. Andra mer ”eudaemoniska” resemotiv som lärande och personlig utveckling har hittills setts som mer perifera nischmarknader. Men en förändring är på gång. Klimatkrisen, frågor om samhälls- och hållbar utveckling, covid-pandemin och resenärer som är mer erfarna, kunniga och medvetna än någonsin tidigare håller på att ändra efterfrågan. Resenärerna önskar upplevelser som relaterar till de värderingar de har, man vill lära sig något och utvecklas som individer. Rapporten NYFIKEN handlar om turism som på olika sätt har lärande som syfte. Den summerar forskningsprojektet Kunskapsturism som attraktion och resurs som genomförts av forskare vid Centrum för turism, Göteborgs universitet. Projektet visar på att kunskap bör ses både som attraktion och som resurs för hållbar destinationsutveckling. Studien tar sin utgångspunkt i två typer av lärande: upplevelsebaserat och transformativt (begreppen förklaras närmare i kapitel 2). Då alltfler besökare efterfrågar lärandeupplevelser finns potential för destinationer att utveckla högkvalitativa kunskapsbaserade turismupplevelser och genom det bidra till hållbar utveckling. Kunskapsturism äger rum i både bebyggd miljö i form av museer, akvarier och djurparker, samt i natur-, kultur- och industrimiljöer som kulturarv, naturreservat och nationalparker. I rapporten ger forskarna tre exempel på upplevelsekoncept inom kunskapsturism: Biosfärområden, Marina kolonilotter och Scary seafood. Science tourism (vetenskapsturism) är en specifik form av kunskapsturism direkt eller indirekt kopplad till forskningsverksamhet. I vissa fall kan turister och besökare också bidra till forskningen genom sitt deltagande (så kallad medborgarforskning). Det är ett sätt att demokratisera kunskap genom att öppna upp i många fall sluten forskning och expertkunskap för att ge andra möjlighet att bidra till och också påverka vetenskaplig kunskap. Den globala utvecklingen och utmaningarna som följer av den ställer krav på nya strategier som främjar kunskapsutveckling om hållbar utveckling och kollektivt lärande. Detta är nödvändigt för att kunna transformera det globala turismsystemet till att gå i takt med FN:s Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. De omfattar att hantera hot mot både klimat och biologisk mångfald, välfärd, säkerhet och demokrati. Genom att utveckla kunskapsturism kopplat till destinationer kan besöksnäringen bidra aktivt till ett mer hållbart samhälle. Centralt i detta är samskapande mellan olika aktörer. Det behövs en bredare och fördjupad samverkan mellan besöksnäringens medarbetare, akademin och offentlig sektor för att bygga förståelse, kunskap och färdigheter och för att utveckla koncept för kunskapsturism.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Ekonomi och näringsliv -- Företagsekonomi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Economics and Business -- Business Administration (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Annan humaniora (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Other Humanities (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology (hsv//eng)

Nyckelord

Turism

kulturarv

hållbarhet

kunskap

lärande

hav

citizen science

arkeologi

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)