Vad vill vi med historielärarutbildningen?

• En central del av verksamheten vid nästan alla institutioner som bedriver undervisning och forskning i historia är att utbilda historielärare. Historiker av facket diskuterar emellertid sällan frågor om lärarutbildningens innehåll och uppläggning, utöver de som knyter an till specifika historievetenskapliga sakområden. Vad behöver framtida historielärare kunna, och hur skiljer det sig eventuellt från vad framtida historiker bör kunna? Hur förhåller sig ämnesstudier till ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap? Svaren på den typen av frågor har stor betydelse inte bara för lärarutbildningen utan för universitetsämnet historia och dess utövare i stort. Hur ska vi som historiker förhålla oss till det? Som en utgångspunkt för en sådan diskussion har en grupp historiker verksamma inom lärarutbildningen vid Göteborgs och Örebro universitet genomfört en inventering av historiedidaktiken i ämneslärarutbildningen vid tio av totalt sjutton svenska lärosäten där sådan utbildning med inriktning mot historia inom gymnasieskolan bedrivs idag. Med hjälp av publikt tillgänglig information och en enkät via epost till de ansvariga för utbildningarna har gruppen kartlagt historiedidaktiska kursmål och kurslitteratur, examensarbetenas inriktning och vem som undervisar i historiedidaktik. Medan det finns vissa gemensamma drag i hur målen för utbildningarna formuleras, visar genomgången på betydande variationer mellan lärosätena avseende kurslitteratur, examensarbeten och bemanning. Mot den bakgrunden diskuteras i denna idé- och debattartikel vad likheter och skillnader kan bero på samt om, och i så fall hur, det är ett problem att historielärarutbildningarna är så olika.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Nyckelord

ämneslärarutbildning

historielärare

historiedidaktik

ämnesdidaktik

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

art (ämneskategori)