Humaniora, demokrati och högskolelagen: om bildningsuppgiftens lagstadgande

Bragesjö, Fredrik,1974Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori,Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science (författare)

1977 fick Sverige för första gången en högskolelag. I lagen tydliggjordes att högskolor och universitet inte bara ska syssla med utbildning och forskning. Som en tredje uppgift inkluderades följande paragraf: ”Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Kännedom skall också spridas om vilka erfarenheter och kunskaper som har vunnits och om hur dessa erfarenheter och kunskaper skall kunna tillämpas.” (Svensk författningssamling 1977:218) Vad vi vill diskutera idag är varför vi fick denna formuleringen av högskolelagen. Varför valde lagstiftaren att prioritera vissa aktörer och praktiker, och varför valde man bort andra i den tredje uppgiften? Om vi ska förstå det så måste vi gå tillbaka i historien. Det finns nämligen två traditioner som påverkat hela den här utvecklingen. Vi kan kalla dem för bildningstraditionen och samverkanstraditionen.

Kasperowski, Dick,1959Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori,Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science(Swepub:gu)xkasdi (författare)
Göteborgs universitetInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (creator_code:org_t)

Ingår i:Konferenspapper till konferensen ”Humanioras opgaver og humanisternes roller”, Vinterseminar, Nordisk Sommeruniversitet Kreds 5, den 29 mars 2009 i Göteborg

Om ämnet

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.