Tillitsstyrning istället för minutscheman är bra – men glöm inte att hjälpen är till för de äldre.

• Istället för att kräva sin rätt har äldre förståelse för personalens stressiga situation och accepterar att inte få sina behov tillgodosedda, skriver Håkan Jönson, Tove Harnett och Glenn Möllergren, forskare vid Socialhögskolan i Lund.Företrädare för Kristdemokraterna i Malmö, Lars Hector, Anna Reimer och Henrik Reimer, kritiserar den så kallade minutstyrningen inom hemtjänsten i staden och förklarar att minutscheman skapar stress och bidrar till en avhumanisering av både personalen och de äldre (Aktuella frågor 5/3).Minutstyrningen bör ersättas med tillit, anser KD-politikerna.Anders Rubin (S), kommunalråd i Malmö med ansvar för hälsa, vård och omsorg, betonar också vikten av en tillitsbaserad styrning (Aktuella frågor 13/3). Både han och KD-politikerna fokuserar på personalens arbetsvillkor och har en stark tilltro till deras förmåga. Det är bra, men viktigast är att äldreomsorgen i första hand är till för de äldre.Vi studerar äldres erfarenheter av att använda hemtjänst. Hur fungerar hjälpen i deras vardag?I ett flerårigt projekt som fortfarande pågår djupintervjuar vi ett 50-tal äldre som får hemtjänst i västra och södra Skåne, samlar in dagboksanteckningar och observerar när insatser inom hemtjänsten utförs.Våra intervjupersoner håller med politikerna om problemen med minutscheman. De gör att en del som jobbar inom hemtjänsten tappar bort att de arbetar med människor och agerar som om de äldre är ting.I stort sett alla vi intervjuat upplever problem när personalen inte kommer på utsatt tid. Men de äldre pratar också om att de som kommer till dem har för lite tid och om att de som omsorgstagare drabbas av nedskärningar.Vår forskning visar att äldre ofta anpassar sig till villkoren för den hjälp de får av hemtjänsten. De är i högsta grad medvetna om att personalen är stressad och att andra omsorgstagare väntar. Siv som är 87 år berättar att hemtjänsten är ”fantastisk” men några saker är inte bra. Personalen har inte tid att utföra vissa av de insatser hon är beviljad och under besöken larmar hela tiden andra omsorgstagare på personalens telefoner. Siv blir stressad av det, men är framför allt bekymrad för personalen och säger att det är synd om dem för att de har en pressad arbetssituation.När tiden är otillräcklig anpassar sig de äldre för att få hjälpen att fungera. Vi kan berätta om Gunnel, 82 år, som får hjälp med att göra i ordning en enklare måltid. Vid ett tillfälle undrar hon om personalen kan koka ett ägg till henne. ”Vi har bara sju minuter på oss”, blir svaret. Gunnel tycker synd om personalen och vill underlätta för dem, så hon tar ett stekt ägg. Ett stekt ägg går ju också bra, även om man egentligen vill ha ett kokt. Gunnel uppskattar personalen och personalen uppskattar Gunnels hjälpsamma hållning.Omsorgsforskaren Rebecka Strandell har visat att hemtjänstpersonal använder olika strategier för att kunna ge en värdig omsorg till äldre också när tiden inte räcker till. De kan exempelvis arbeta på sina raster eller ”stjäla” tid från någon som har mindre behov. Problemet, påpekar Strandell, är att personal som tar ett moraliskt ansvar genom att inte arbeta i enlighet med de givna tidsramarna samtidigt döljer att det rådande systemet gör att personalen har för lite tid för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt. Våra studier visar att de äldre ofta medverkar i detta döljande samspel.De som får hemtjänst blir ”medarbetare” i ett system där tiderna är otillräckliga. Det kan handla om att avstå från beviljade duschtillfällen och promenader, att nöja sig med snabbkaffe eller lägga fram rätt utrustning för att hjälpa personalen att spara tid. Genom att låta personal rusa iväg lite tidigare underlättar de äldre för nästa person som ska få hjälp. Det hela blir ett slags tillitsbaserat arbetssätt där personal och de äldre agerar utifrån de begränsade tidsramarna. Det kan liknas vid en farlig dans. De äldre får inte sina rättigheter uppfyllda, men istället för att kräva sin rätt har de förståelse för personalens stressiga situation och accepterar att inte få sina behov tillgodosedda.Ofta vet inte de som får hemtjänst hur mycket tid som är avsatt för deras insatser. I flera av våra intervjuer beskrivs det som ett problem. Personalen utför insatserna slarvigt och lämnar efter kort tid, berättar Britta som är 80 år. Ibland ger de sig av med hänvisning till att insatsen är utförd, ibland med argumentet att det ”fattas folk”. Smiter personalen? Är Britta en av de omsorgstagare som kan lämnas eftersom den som kommer efter henne i schemat har större behov? Eller har organisationen gjort en nedskärning? Här vinner den som får hemtjänst på att känna till hur många minuter som är avsatta för hjälpen, men organisationen vill hellre utgå från insatserna. Det gör att de äldre hamnar i underläge.Oavsett styrmodell måste den tid som avsätts räcka till för en värdig omsorg, något som också Olga Krivtsova, undersköterska och vice ordförande för Kommunal sektion Malmö vård och omsorg påpekar (Aktuella frågor 22/1).Kristdemokraterna föreslår självstyrande personalgrupper och Socialdemokraterna lovar att avskaffa minutstyrningen. Men om det inte finns tillräckligt mycket tid att styra över består problemen med stressad personal och stressade äldre och i värsta fall döljs de. Varken KD eller S föreslår utökade resurser eller att de som jobbar inom hemtjänsten ska få mer tid för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.Ibland får man höra att dagens äldre tillhör en tacksam generation och det är därför de klagar så lite på äldreomsorgen. Vi som forskar i äldreomsorg ser en annan dynamik. Dagens system uppfostrar äldre till att förstå vad de kan och inte kan förvänta sig och hur de behöver anpassa sig för att hjälpen ska fungera för hemtjänsten.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

art (ämneskategori)

pop (ämneskategori)