Pestens gåta : farsoter i det tidiga 1700-talets Skåne

• This study deals with Sweden’s last outbreak of the plague with focus on Skåne, where the epidemic raged for three years - from late autumn 1710 to late autumn 1713. This was a time of war, crop failures as well as other simultaneously occurring epidemics. The outline of this study can be summarised with the following points: This is the first regional analysis of plague in Skåne. All preserved burial records from the area have been systematically examined, not only for the plague years, but also for a number of years before and after (1704-1718). They have then been compared with different narrative sources – primarily correspondence within the local secular and ecclesiastical administrations as well as reports of the proceedings from district-court sessions and town courts. The occurrence and behaviour of the plague is compared with other simultaneous epidemics. The entire spectrum of disease for the period is included in the analysis, as far as the sources allow. Modern knowledge of epidemiology, medicine and medical history has been utilised in the analysis, not only in analysing diagnoses of the plague but also the other relevant diagnoses. This knowledge has been kept separate from what people knew then and how the initial stages of a plague epidemic were diagnosed. The investigation also includes an analysis of the transmission of the disease on a local level in two plague-infected parishes. In these parishes, the sources make possible a reconstruction of the relationship between individuals and households in the infected villages, as well as of the daily course of the epidemic. This reconstruction constitutes the basis for a discussion about the transmission of the plague within villages and families from an ecological perspective. What cultural customs made societies vulnerable to the plague? What kind of fleas and what rodents are likely to have been involved?

• Popular Abstract in Swedish Vilka egenskaper var det som gjorde just pesten så fruktad av alla sjukdomar? Hur skiljde den sig från andra samtidigt grasserande farsoter? Hur spreds den? Och hur passade den in i dåtidens samhälle socialt och kulturellt? Det är några av de frågor som denna undersökning med fokus på Skåne 1710 - 1713 vill besvara. Mycket är fortfarande oklart om hur pesten uppträdde i Europa förr i tiden. Det bäddar för kontroverser och spekulationer, något som pestforskningen är överfull av. Titeln ”Pestens gåta” anspelar just på detta det svåråtkomliga och gåtfulla. I denna studie hämtas pusselbitar från vitt skilda forskningsområden. Vi får följa pestens fortlevande ute i naturen, modern naturvetenskaplig pestforskning liksom vad vi tror oss veta om tidigare pestepidemier i Europa. Vi möter de dåtida prästerna som kyrkobokförare och diagnostiker. Vi konfronteras med fältsjukan 1710, med andra farsoter som var vanliga i dåtiden liksom med effekterna av krig och dåligt skördeutfall mer generellt. Den dåtida befolkningens natursyn - inställningen till vilddjur, råttor, loppor och löss - utgör en pusselbit i dramat, sederna kring sjukdom, död och begravning en annan. Trots de bästa föresatser lyckades man inte hålla pesten borta från Skåne. Den kom från tre håll. Vi får följa dess ankomst och vandringar över landskapet, spridningen i socknen och byn och till sist också i några enskilda hårt drabbade familjer.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Nyckelord

pestilential fevers

diagnosis

symptoms

pattern of distribution

demography

causes of death

burial records

epizootics

rats

rodents

lice

fleas

regional and local analysis

scurvy

epidemic typhus fever

measles

Plague

smallpox

plague vectors

Modern history (up to circa 1800)

Tidig modern historia (till ca. 1800)

Public health

epidemiology

Folkhälsa

epidemiologi

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)