Logistikutmaningar, lönsamhet och tillfredsställelse i svenska alternativa korta matkanaler

• Projektet handlar om logistiska utmaningar för små matproducenter som prövar nya mer direkta distributionskanaler, s.k. alternativa korta matkanaler (AKM). Denna växande rörelse syftar till att kortsluta konventionella långa försörjningskedjor med stora livsmedelsproducenter, grossister och butikskedjor. AKM är t.ex. traditionella gårdsbutiker, torghandel (t.ex. i form av Bondens marknad) och andelsjordbruk (CSA) men även nya fenomen som Reko-ringar och Lokala matnoder har spridits snabbt senaste åren. Vissa små matproducenter försöker genom AKM få mer av ”matkronan” och öka sin lönsamhet. För andra aktörer kommer inte ekonomi i första hand, utan drivkrafterna kan vara mer ideologiskt värderingsgrundade. Oavsett drivkraft, borde AKM bidra till en mer levande landsbygd.Logistik och försörjningskedjor (SCM) är viktigt att förstå för att få mat från ”jord till bord” eller ”hage till mage”, och handlar om att skapa effektiva flöden av varor, information och betalningar. Vissa AKM innebär direktkontakt mellan producent och konsument, där bonden själv försöker utföra den logistik och försäljning som tidigare de större specialiserade aktörerna gjort. I andra AKM uppstår nya mellanhänder för att överbrygga gap i logistikflöden. Projektet undersöker erfarenheter från logistiska utmaningar som olika alternativa korta matkanaler skapar, och hur olika sätt att arbeta med logistik och SCM påverkar de mindre aktörernas upplevda lönsamhet och tillfredsställelse. Studien inleddes med en förstudie där över 1100 hemsidor (producenters och mellanhänders) hemsidor studerades avseende information kring sortiment, leveransalternativ, leveranstider, transporter, prissättning, betalningsalternativ m.m. Huvudstudien baseras sedan dels på en enkätstudie med svar från 286 olika producenter från olika AKM, samt parallella intervjustudier av både producenter och nya typer av mellanhänder. Resultatet ger en djupare kunskap om uppfattade logistiska styrkor och utmaningar för olika AKM, samt vilka logistikaktiviteter man lägger tid och energi på, och hur man uppfattar att detta leder till ökad konkurrenskraft, lönsamhet eller tillfredsställelse. Producentens bakomliggande motiv verkar påverka val av AKM, för olika AKM hur tid och energi läggs på olika logistikaktiviteter, vars bidrag till uppfattad konkurrenskraft sedan skiljer sig åt. Generellt läggs mer tid på att hantera kundrelationer och ge leveransinformation, men mindre på transport och lagring trots att man uppfattar sig som mindre konkurrenskraftiga på dessa aktiviteter. Medan t.ex. CSA i sin logik innebär att vissa logistikutmaningar förenklas, så hanteras utmaningar i andra (t.ex. Reko-ring och Lokala matnoder) genom att virtuella plattformar samordnar leveransplatser och tidpunkter. Dock upplevs ibland att mycket tid och energi då istället läggs på administration. I motsats till praxis inom andra branscher, eller rekommenderat i annan forskning, ser vi generellt lite utnyttjande av externa logistikaktörer eller logistiksamarbete mellan producenter, utan man sköter logistiken själva. Många producenter räknar dock inte med kostnad för egen arbetstid, och andra anser att man inte får en rättvis lön för det arbete man lägger ner. Man utnyttjar istället obetalda arbetsinsatser, något som ofta kallas ”sweat equity”.Producenter är generellt tillfredsställda oavsett AKM. Men skillnader finns, och olika aspekter förklarar tillfredsställelse för olika AKM. För många är framtidstro en viktig förklaringsvariabel, men för andra är det rättvis lön, eller om kanalen reducerar logistikarbete eller förenklar kundservice, som verkar viktigast. Dagens lönsamhet verkade generellt påverka mindre, och ibland (t.ex. för Reko-ringar) indikeras t.o.m. ett omvänt samband mellan dagens lönsamhet och producentens tillfredsställelse. Istället verkar producentens syn på framtidsmöjligheter påverka deras tillfredsställelse. Intervjustudier med andra aktörer, som försökt skapa nya roller som mellanhänder, visar att de inte sällan får omarbeta eller utveckla sin affärsmodell p.g.a. låg lönsamhet, begränsade möjligheter att skala upp, svårigheter att komma in på marknaden och få konsumenter att välja dem istället för konventionella butiker. Vissa har lämnat försöken att själva driva mellanhandsplattform till att istället utveckla IT-verktyg för producenterna. De mellanhänder som har utvecklat affärsmodellen siktar på ökad lönsamhet, men har också viljan att skapa alternativa matkanaler i samarbete med lokala producenter för att svara på den ökade efterfrågan av lokala produkter på marknaden. Projektet bidrar med fördjupad kunskap kring vikten av att förstå logistikutmaningar och nya kostnader det innebär att kortsluta konventionella matkanaler, men också en mer nyanserad syn där olika typer av alternativa korta matkanaler och deras olika utmaningar illustreras. Det bidrar till ökad förståelse kring vad som, ur producentens perspektiv, bidrar till tillfredsställelse och glädje vilket är nytt perspektiv. Avslutningsvis trycker vi på vikten av att försöka kombinera plattformar som kan skapa skalfördelar och samarbete i de logistiska flödena, utan att viktiga värderingsorienterade och lokala dimensioner försvinner. För att få sådana plattformar att fungera, och vara skalbara, kan dock ofta någon form av mellanhand behövas.

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Transportteknik och logistik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Transport Systems and Logistics (hsv//eng)

Nyckelord

Alternativa korta matkanaler

logistik

SCM

försörjningskedjor

Reko

CSA

affärsmodeller

lokalproducerat

Publikations- och innehållstyp

rap (ämneskategori)

pop (ämneskategori)