Miljöinvestering och återbetalning av gröna tak – verktyg och jämförelser med ett livscykelperspektiv

• Bygg- och anläggningssektorn står för 20% av Sveriges klimatutsläpp. Klimatpåverkan kommer främst från tillverkningen av material och produkter samt från utsläppen relaterade till driftsfasen. Enligt färdplanen för bygg- och anläggningssidan är målen 50% minskade utsläpp av växthusgaser för 2030 och för 2045 är målen en netto noll utsläpp. För att nå framtidens klimatmål är det viktigt att verifiera att material och tekniker som används för byggnader är hållbara och har minimal miljöpåverkan. Målet med detta projekt har varit att lägga till ett brett livscykelperspektiv för att kvantifiera byggnaders energi-och och växthusgasutsläpp. Detta inkludera hållbara material från uppströmsflödet av byggprocessen och energi från driftsfasen. Detta inkludera även hållbara tekniker, så som gröna tak och träbaserade byggande och hållbar infrastruktur, så som dagvattensystem på distriktsnivå. Hypotesen var att gröna tak kan ha en högre miljöpåverkan och utsläppen av växthusgaser eftersom det behövs mer material för gröna tak jämfört med ett standardtak. Däremot kan gröna tak minska dagvattenflöde genom upptag och avdunstning av dagvatten vilket kan minska risken för hydraulisk överbelastning i anslutna dagvattensystem. Detta kan leda till mindre miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser eftersom det behövs mindre material för dagvattenledningar. Detta an leda till betydligt minskade klimatutsläpp om en uppgradering av befintliga system inte är nödvändig. För att utvärdera denna komplexa fråga utvecklades ett ramverk som kombinerar konstruktionsmodellering, energisimulering, modellering av dagvattensystem och livscykelanalys. Ramverket har testades på en väl isolerad byggnad med gröna tak och dess dagvattenhantering. Resultatet av denna teoretiska studie indikerar att gröna tak minskar och fördröja dagvatten vid lågintensiva regn, men vid en intensive regn är gröna tak i de flesta fall inte tillräckliga för att minska risken för hydraulisk överbelastning i anslutna dagvattensystem. Undersökning visar att en väl isolerade byggnad med ett grönt tak i skandinaviskt kallt klimat leder till en försumbar energibesparing. Resultaten visar även att gröna tak har i dag ett lika stort klimatavtryck som konventionella tak, så som tak med betongpannor. Utbyte av dagvattenledningar har ett relativt stort klimatavtryck; till exempel utgör 250 m av dagvattenledningar med diameter 1m lika stor klimatpåverkan som att bygga ett hus på 140 m2 . Därför rekommenderas samordning och samförläggning av ledningar för teknisk infrastruktur för en resurseffektiv planering och för att minska klimatavtryck genom grävning.

Subject headings

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Vattenteknik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Water Engineering (hsv//eng)

Keyword

Inbyggd energi

Livscykelenergi

koldioxidutsläpp

dagvatten

gröna tak

CO2

Publication and Content Type

vet (subject category)

rap (subject category)