Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation

• Denna rapport har till syfte att ge en kunskaps-översikt över tillgänglig forskning på temat ”Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation”. Kunskapsöversiktens innehåll fokuserar på hur en frisk och välmående fysisk arbetsplats utformas, för att ge förutsättningar för god arbetsprestation parallellt med hög grad av välmående. Rapporten är avsiktligen vinklad bort från problemfokuserad litteratur om skaderisker, likaså om insatser för hälsopromotion som syftar till att individen tar ett större eget ansvar för att öka sin fysiska aktivitet eller ändring av livsstil. Istället riktas fokus mot friskfaktorer som härrör från en väl genomtänkt och avsiktlig formgivning (design) av arbetsplatsen, både i form av layout och dess ingående tekniska lösningar (exempelvis utrustningar, möbler med mera). Översikten inkluderar till stor del litteratur från ergonomi- och design-fältet, i syfte att betona kunskap om den avsiktligt formgivna arbetsmiljön och dess ingående designparametrar. En systematisk litteratursökning har genomförts med sökning i två databaser, Scopus och Web of Science. Till en början identifierades 4299 sökträffar som uppfyllde sökkriterierna. Efter sållning, granskning av abstracts och kvalitetsutvärdering av 446 fulltexter inkluderades och kategoriserades till slut 317 artiklar i två huvudsakliga kategorier: 196 primär- och litteraturstudier om fysisk belastning på arbetsplatser, samt 121 designprocessorienterade artiklar vars innehåll ger råd om, vägleder och organiserar formgivningen av en hälsosam och välfungerande fysisk arbetsplats. Kvalitetsgranskning genomfördes på samtliga inkluderade artiklar; empiriska primärstudier utvärderades med McGill Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT), litteraturstudier med Critical Appraisal Skills programmes (CASP) mall för kunskapsöversikter, och den designprocessorienterade litteraturen genomgick en förenklad kvalitetsgranskning med specialanpassad mall. Den inkluderade kunskapen spänner över många olika studietyper, metodansatser, interventionsavsikter och yrkesgrupper. Inom kategorin primär- och litteraturstudier identifierades fältstudier (134), laboratoriska studier (45), enkätbaserade tvärsnittsstudier (53) och litteraturstudier (14). Ett första resultat var att friskfaktorer av olika slag identifierades; dessa uttrycks oftast i form av önskade utfall som är spridda över ett spektrum mellan välbefinnande å ena sidan och prestation å andra sidan, till exempel välmående, nöjdhet, återhämtning, komfort, engagemang, prestation, produktivitet, effektivitet, kreativitet, problemlösning och samarbete. Vissa ”negativt” formulerade utfall är också indikatorer på fysisk belastningsfriskhet, till exempel minskad stress, fysisk belastning, fysisk skaderisk eller felhandling. Som synes håller sig inte alla dessa utfall strikt till den fysiska arbetsmiljön, utan påverkar även kognitiva och organisatoriska friskfaktorer. Resultaten redovisades även indelat i de yrkeskategorier som kunde betraktas som utmärkande i materialet. Den största proportionen av yrkesrelaterad litteratur om friskfaktorer handlar om kunskapsarbete (som domineras av kontorsstudier), följt av studier från vårdsektorn, därefter från industriella tillämpningar (inklusive byggbranschen) och därefter övriga yrken och studier som inkluderar flera yrkeskategorier samtidigt. Den design-processorienterade litteraturen innehåller mycket vägledning i hur arbetsplatser bör utformas generellt för att förbättra friskhet. De flesta studier om designprocesser som ger processrekommendationer om hur utformningsarbetet bör fortlöpa och organiseras rekommenderar en deltagande (participativ) ansats, för att skapa bättre förståelse för medarbetarnas behov och skapa engagemang under designprocessen både för design av arbetsredskap och av arbetsplatser. Det finns dock en del studier som visar att deltagande processer inte alltid leder till önskade effekter.  Andra värdefulla bidrag från denna litteraturkategori berör användandet av olika verktyg för simulering och utvärdering samt metoder för att bedöma lämpligheten av arbetsplatsutformningen för specifika grupper av användare. Både arbetsplatsdesign och tekniska produktlösningar för att stödja friskhet på arbetsplatsen har utvärderats av litteraturen. Ett fåtal studier fokuserade på att utvärdera arbetsredskap för olika yrkeskategorier, ofta med belastningsergonomiska och riskkartläggande perspektiv, men även med hänsyn till aspekter som nöjdhet, preferens och användarvänlighet. Andra specifika spår i litteraturen är artiklar om sittande och stående, särskilda arbetskrav och förutsättningar för äldre arbetskraft, återhämtning. Användning av nya teknikutvecklingar i design- och utvärderingsprocesser är en annan trend som syns i litteraturen. Rapporten lyfter fram tre områden som kan bli allt vanligare: robotar som arbetsredskap inklusive hur arbetsfördelning mellan robotar och människor bör ske, användning av bärbar teknologi (wearables) eller rörelseregistrerande teknik (till exempel sensorer och kameror) för aktivitets- och/eller biometrisk mätning och slutligen ökad användning av simuleringar, exempelvis via så kallade digitala tvillingar, för design och underhåll av arbetsplatser. Enligt en kategori studier framhålls att designmässiga arbetsplatsförändringar bör kombineras med utbildning, träning och kunskapskomplettering för att uppnå beteendeförändringar hos användare av arbetsplatsen eller arbetsredskapen, detta för att erhålla de största och mest varaktiga effekterna på hälsa och välmående. Den designprocessorienterade litteraturen gav en rik och varierad vägledning i olika processer, ansatser, verktyg och metoder för hur en friskhetsfrämjande arbetsplatsdesign kan stödjas. Bidragen kan vara vägledande både för individ- och makroperspektiv, det vill säga systemsynen i artiklarna varierar mellan olika systemnivåer och kan vägleda såväl olika processteg som val och utvärdering av specifika utrustningar och layouter samt ge råd för hur en deltagande process som involverar medarbetarna bör gå till. Bland verktygen som beskrivs för dessa ändamål finns metoder, analytiska modeller, mätutrustningar och simuleringstekniker. Denna översikt hade en bred ansats, vilket har visat sig vara både en styrka och en svaghet. Det är svårt att finna klara, allmänna rekommendationer med hänsyn till så många olika specialsammanhang och skilda arbetssystems syften. Även om renodlade studier om enskilda ”friskhetsfrämjande” faktorer finns, är multi-utfallsinriktade ansatser en mycket mer intressant och relevant väg att gå för framtida forskning och utveckling. För att komma längre och djupare med sådana kombinationer av syften, tror författarna att en framgångsfaktor är att begränsa sig till fördjupade studier inom avgränsade yrkesområden, till exempel industri, vård, kunskapsarbete och andra, mer specifika områden som i denna översikt har sammanförts med andra kategorier. En ytterligare rekommenderad fördjupning skulle vara att fokusera på utvärderingar av belastningsreducerande arbetsredskap, särskilt i syfte att vägleda organisationer, arbetsgivare och formgivare i processen att upphandla, välja, införskaffa och implementera utrustning och arbetsredskap. Något som bör beforskas mer är parallella utvärderingar av fysisk och kognitiv (eller mental) arbetsbelastning från samma arbete. Detta är svårt men mycket viktigt att undersöka. Denna studie har även funnit få bidrag som berör tidsrelaterade faktorer som till exempel schemaläggning, rotation med mera, vilka presenterats som strategier för en hälsosammare grad av fysisk belastning i arbetet. En närbesläktad aspekt som vore intressant att undersöka närmare är hur interaktionen med digitala gränssnitt påverkar den fysiska belastningen, då användningen av fler digitala tjänster leder till mer fysisk interaktion med ”smarta” gränssnitt och handhållna/bärbara tekniker både i våra yrken och privat. Vidare identifierade översikten få studier som beskriver misslyckade designprocesser.

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Maskinteknik -- Produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Mechanical Engineering -- Production Engineering, Human Work Science and Ergonomics (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Arbetslivsstudier (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Work Sciences (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Konst -- Design (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Arts -- Design (hsv//eng)

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Annan hälsovetenskap (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Other Health Sciences (hsv//eng)

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Medicinteknik -- Medicinsk ergonomi (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Medical Engineering -- Medical Ergonomics (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Annan humaniora -- Övrig annan humaniora (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Other Humanities -- Other Humanities not elsewhere specified (hsv//eng)

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Annan teknik -- Interaktionsteknik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Other Engineering and Technologies -- Interaction Technologies (hsv//eng)

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Arbetsterapi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Occupational Therapy (hsv//eng)

Nyckelord

friskfaktorer

ergonomi

work systems

design av arbetsplatser

sociotechnical systems

arbetsplatsutformning

Publikations- och innehållstyp

rap (ämneskategori)

vet (ämneskategori)