Har skyddsjakt av gråsäl vid laxfällor någon effekt?

• Skyddsjakten på säl motiveras av myndigheterna genom att det troligen finns specialiserade sälar som besöker fiskeredskapen och att en riktad jakt efter dessa individer leder till minskade skador på fångst och/eller redskap. En utvärdering har gjorts av skyddsjakt på gråsäl och sälskador vid laxfiskeredskap i tre områden i tre olika län i Bottniska viken mellan 2015 och 2020. Det finns få exempel på att en omfattande skyddsjakt har skett i direkt anslutning till redskapen på ett kontrollerat sätt, men i Gävleborgs län har detta skett mellan 2017 och 2020. De undersökta områdena skiljer sig även i totala antalet sälar som skjutits och antalet sälar som räknats i den nationella övervakningen av gråsäl. Den största avskjutningen har skett i Gävleborgs län och antalet räknade gråsälar i länet har minskat under senare år, till skillnad mot Västernorrlands och Västerbottens län. Trots detta syns inga minskningar i rapporterade sälskador från laxfiskeredskapen i Gävleborg där skaderapporteringen pendlar runt 60 % av all fiskeansträngning mellan 2015 och 2020. Det kan dock inte uteslutas att den riktade jakten haft en positiv effekt för fisket i Gävleborg. I Västerbottens län, med ungefär samma antal räknade gråsälar som i Gävleborgs län, har mängden rapporterade sälskador varit mycket högre, närmare 100 % av all fiskeansträngning. Även i Västernorrlands län, med betydligt färre antal räknade sälar, var den rapporterade skadenivån hög, i medeltal i 70 % av fiskeansträngningen.

Ämnesord

LANTBRUKSVETENSKAPER  -- Annan lantbruksvetenskap -- Vilt- och fiskeförvaltning (hsv//swe)

AGRICULTURAL SCIENCES  -- Other Agricultural Sciences -- Fish and Wildlife Management (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)