Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar : betydelse för miljöövervakning

↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Sökning: WFRF:(Berg Åke) > (2010-2019) > Dagfjärilar i natur...

Ahrné, KarinSwedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för ekologi,Department of Ecology (författare)

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar : betydelse för miljöövervakning

BokSvenska2011

Förlag, utgivningsår, omfång ...

2011
Centrum för biologisk mångfald (CBM),2024

Nummerbeteckningar

LIBRIS-ID:oai:slubar.slu.se:33361
ISBN:9789189232563
https://res.slu.se/id/publ/33361URI

Kompletterande språkuppgifter

Språk:svenska
Sammanfattning på:svenska

Ingår i deldatabas

SwePubSwePub

Klassifikation

Ämneskategori:vet swepub-contenttype
Ämneskategori:rap swepub-publicationtype

Serie

CBM:s skriftserie,1403-6568

Anmärkningar

Ett förändrat och intensifierat jordbruk har bland annat lett till att naturbetesmarker och andra gräsmarksbiotoper minskat i odlingslandskapet. Detta har fått till följd att många arter knutna till öppna gräsmarker minskat, däribland fåglar, växter och dagfjärilar. Dagfjärilar svarar snabbt på förändringar både i miljön och klimatet och kan därför vara viktiga indikatorarter för miljöövervakning. I år startar en nationell övervakning av dagfjärilar med hjälp av volontärer och de senaste fem åren har dagfjärilar inventerats i ängs- och betesmarker inom den nationella inventeringen av landskapet (NILS). För att få en rättvisande bild av hur situationen ser ut för dagfjärilar i Sverige kan det vara viktigt att systematiskt inventera olika typer av miljöer, inte enbart ängs- och betesmarker eller känt artrika platser. I den här studien jämför vi artrikedom, individantal och artsammansättning av dagfjärilar (Rophalocera) och bastardsvärmare (Zyganidaea) i naturbetesmarker och tre typer av öppna biotoper i skogslandskapet; hyggen, kraftledningsgator och skogsbilvägar. Vi delar också in fjärilarna efter val av värdväxt och flygtid på säsongen för att se om det finns några skillnader mellan biotoperna vad gäller art- och individrikedom inom dessa grupper. Vi undersöker hur mängden skog och betesmark inom det omgivande landskapet påverkar dagfjärilsfaunan på de olika platserna och hur många inventeringstillfällen (3, 5 eller 7) som krävs för att få tillförlitliga data på artrikedomen på en plats. Våra resultat visar att artsammansättningen av fjärilar skiljer sig mellan biotoperna och att alla bidrar med unika arter och således kompletterar varandra. Kraftledningsgatorhade både fler fjärilsarter och individer än de övriga biotoperna och hyggen och skogsbilvägar var lika art- och individrika som betesmarkerna. Det är därför viktigt att övervaka flera typer av miljöer och även skogsbiotoper inom framtida dagfjärilsövervakning. Eftersom alla tre skogsbiotoperna hyser en stor mångfald av fjärilar kan det vara värt att anpassa skötseln av dessa miljöer för att gynna fjärilar. I kraftledningsgator och skogsbilvägar som är relativt beständiga miljöer och som redan idag sköts med ett visst intervall är detta fullt möjligt. Betydelsen av antal inventeringstillfällen beror på vilken frågeställning man har. Vill man jämföra artrikedomen i olika miljöer eller studera förändring i artrikedom mellan år kan det kanske räcka med tre besök, men vill man ha en mer heltäckande bild av artrikedomen på en plats kan det sju eller fler besök spridda över säsongen

Ämnesord och genrebeteckningar

Biuppslag (personer, institutioner, konferenser, titlar ...)

Berg, ÅkeSwedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Centrum för biologisk mångfald,Swedish Biodiversity Centre(Swepub:slu)46574 (författare)
Svensson, RogerSwedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Centrum för biologisk mångfald,Swedish Biodiversity Centre(Swepub:slu)48815 (författare)
Söderström, BoSwedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,ARTDATABANKEN,Swedish Species Information Centre(Swepub:slu)47766 (författare)
Sveriges lantbruksuniversitetInstitutionen för ekologi (creator_code:org_t)
Sveriges lantbruksuniversitet

Internetlänk

Hitta via bibliotek

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar ... (Sök publikationen i LIBRIS)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...: Ahrné, Karin; Berg, Åke; Svensson, Roger; Söderström, Bo

Om ämnet

LANTBRUKSVETENSKAPER: LANTBRUKSVETENSK ...; och Annan lantbruksv ...; och Miljö och naturv ...

LANTBRUKSVETENSKAPER: LANTBRUKSVETENSK ...; och Lantbruksvetensk ...; och Skogsvetenskap

LANTBRUKSVETENSKAPER: LANTBRUKSVETENSK ...; och Lantbruksvetensk ...; och Jordbruksvetensk ...

Delar i serien: CBM:s skriftseri ...

Av lärosätet: Sveriges Lantbruksuniversitet

Sök utanför SwePub

Sök vidare i:: Google; Google Book Search; Google Scholar

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se