SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

FÖRF:(Hans Lindqvist)
 

Sökning: FÖRF:(Hans Lindqvist) > Terroir Bjäre : en ...

Terroir Bjäre : en fallstudie

Alsanius, Beatrix (författare)
Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Biosystem och teknologi,Department of Biosystems and Technology
Jansson, Magdalena (författare)
Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Biosystem och teknologi, Box 86,Department of Biosystems and Technology (VH), general
Waechter, Andreas (författare)
Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Biosystem och teknologi, Box 86,Department of Biosystems and Technology (VH), general
visa fler...
Grudén, Maria (författare)
Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Biosystem och teknologi, Box 86,Department of Biosystems and Technology (VH), general
Lindqvist, Hans (författare)
Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Biosystem och teknologi, Box 86,Department of Biosystems and Technology (VH), general
Manduric, Sanja (författare)
Swedish Board of Agriculture
visa färre...
 (creator_code:org_t)
 
ISBN 9789187117817
2014
Svenska.
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Vin är en relativ ny gröda i Sverige, i och med att den är beroende av en lång växtsäsong. Bjärehalvön (Båstads kommun) är känd för sin tidiga växtsäsong (t.ex. för odling av färskpotatis) och det bidrog till att idén att provodla vitvin där. Bröddarp som ligger 3 km ifrån halvöns västra kust föddes. Fyra lokaler (försöksytor, parceller) valdes och tre typer av markskötsel (öppen jord, marktäckning med folie, marktäckning med sten) testades under etableringsfasen i syfte att förbättra platsens förutsättningar. Det långsiktiga ursprungliga målet med försöksupplägget var att studera påverkan av olika markbehandlingar på druvmognaden och –kvaliteten. Fyra vitvinssorter (Ortega, Pinot gris, Siegerrebe och Solaris) provodlades. I föreliggande rapport redovisas olika definitioner för terroir. Platsens klimatiska förutsättningar (solens instrålningsvinkel, globalstrålning, lufttemperatur, graddagar, heliotermiskt och niktotermiskt index, nederbörd, marktemperatur) analyserades. Med undantag av marktemperaturen baserades de flesta klimatiska parametrar på en tioårsperiod, från 2004-2013. Utöver detta studerades dynamiken i halten organisk substans och kvävemineralisering. Vinplantornas tillväxt och utveckling samt förmåga att motstå kyla under vintern registrerades. Däremot går föreliggande observationsförsök inte in på frågor relaterade till markens vattenförhållande – detta på grund av forskningsfinansiella överväganden. En grov skattning avminimikraven för odling av vin är enligt Müller et al. (20) • Årsmedeltemperatur ≥ 9 °C • Vegetationstidens längd (period mellan sista vårfrost till första höstfrost) > 180 dagar • Medeltemperatur under vegetationsperioden (april-oktober) ≥ 13 °C • Medeltemperatur under årets varmaste månad ≥ 18 °C • Graddagar under vegetationsperioden > 1000 • Minst 1300 soltimmar med minst 200000 J cm-2 • lägsta vintertemperatur <-20 °C. Dessa hörnsten i skattningen tar inte hänsyn till samtliga biotiska och abiotiska faktorer och samspelen dem emellan. Detta är mycket viktigt att hålla i åtanke. Vår analys visar att årsmedeltemperaturen ≥ 9 °C enbart uppnåddes enbart under tre av tio år under perioden 2004-2013. Zenitvinkeln var som högst 57°. Vegetationsperiodens längd översteg nästan alltid 180 dagar med god marginal och medeltemperaturen under perioden april-oktober var 13.35 °C. Däremot uppnåddes enbart under sex av tio år en medeltemperatur ≥ 18 °C under årets varmaste månad (juli respektive augusti). Endast år 2006 klättrade antalet graddagar > 1000. Däremot låg den heliotermiska indexen vid gränsen av odlingslämplighet för vin (HI: 1502 ± 156), och den niktotermiska indexen, d.v.s. genomsnitt av lägsta nattemperatur under september månad (CI) på 11.6 ± 1.02 °C. Antal solskenstimmar under månaderna april till oktober låg i genomsnitt >1300, men vi har inget underlag vad gäller strålningsintensiteten. Därför kan detta krav inte avgöras. Relationen mellan solskenstimmar och graddagar är en viktig avkastningsbildande parameter; och antalet solskenstimmar var alltid större än antalet graddagar. Lägsta vintertemperatur under -20 °C registrerades vid inget tillfälle. Under observationsperioden var det nästan aldrig vindstilla; den dominanta vindhastigheten låg på 5-10 m s-1. Vinden blåste främst ur sydlig, sydvästlig och västlig riktning. Marktäckning påverkade inte marktemperaturen. På så sätt fastställdes inte heller några skillnader vad gäller dynamiken i organisk substans eller halten mineraliserat kväve (ammonium, nitrat), då prover togs i två markdjup (0-30 cm; 30-60 cm). Siegerrebe och Solaris visade den starkaste respektive svagaste tillväxten under första etableringsåret. Solaris acklimatiserade sig däremot bäst till kalla betingelser och visade starkaste härdighet. För Solaris noterades också den största stamdiametern efter andra odlingsåret, medan stamdiametern hos Siegerrebe var klenast. Att döma utifrån stamdiametern var vinsorternas tillväxt bäst på på yta 3.

Ämnesord

LANTBRUKSVETENSKAPER  -- Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske -- Trädgårdsvetenskap/hortikultur (hsv//swe)
AGRICULTURAL SCIENCES  -- Agriculture, Forestry and Fisheries -- Horticulture (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy