Sökning: WFRF:(Nimmermark Sven)
> (2015-2017) >
Förnybar energi i s...
Förnybar energi i svensk växthusodling : kunskapsunderlag för fortbildning inom energisystem
-
- Nimmermark, Sven (författare)
- Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Biosystem och teknologi,Department of Biosystems and Technology
-
(creator_code:org_t)
-
- ISBN 9789157689184
- 2015
- Svenska.
-
Serie: Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie
- Relaterad länk:
-
https://pub.epsilon.... (primary) (Raw object) (free)
-
visa fler...
-
https://res.slu.se/i...
-
visa färre...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- För att minska klimatpåverkan av koldioxid (CO2) från förbränning av fossila bränslen har man i Sverige infört en koldioxidskatt på bränslen som inte är förnybara. Detta innebär ökade kostnader för växthusodlare som utnyttjar naturgas och olja och ett starkt incitament för övergång från fossila till förnybara bränslen. En del växthusodlare har redan övergått till förnybara bränslen, men fortfarande finns ett stort antal odlare som använder fossila bränslen. Kunskap om hur man på bästa sätt reducerar energiåtgången och utnyttjar förnybara energikällor efterfrågas bland många odlare. I projektet har kunskap om förnybara energikällor och teknisk utformning av värmeanläggningar med förnybara bränslen för att värma växthus samlats tillsammans med ekonomiska beslutsmodeller. I avsnittet "Energisystem för växthus" ges en översikt över växthusets värmebalans och olika system för uppvärmning av växthus. De förnybara energikällor som på senare tid börjat används för att värma svenska växthus är framförallt bark, flis, spån, pellets och briketter. En del ved och halm används också medan biogas används i liten utsträckning liksom torv. Värmepumpar är intressanta för uppvärmning i en del fall och för elförsörjning kan t.ex. solceller eller i speciella fall småskalig vattenkraft vara intressant. Biobränslen (trädbränslen) såsom flis, pellets etc. är i många fall det intressantaste alternativet till fossila bränslen för uppvärmning av växthus. Värmevärdet, dvs. den mängd energi man får ut vid förbränning, varierar stort med trädbränslets fukthalt och mellan olika typer av flis. I avsnittet "Värmecentralen och dess komponenter" behandlas bl.a. system för stoftavskiljning, värmelagring i bufferttankar och eldningskunskap och i avsnittet "Myndighetskrav, besiktningar och inspektioner" redovisas en sammanställning av olika krav och regelverk. I avsnittet "Ekonomi och beslutsmodell" behandlas bl.a. kostnader och investeringsberäkning. Vid planering av en ny eller ombyggnad av en befintlig värmeanläggning är en god regel att i första hand se till att effekt- och energibehovet blir så litet som möjligt genom att t.ex. isolera och att sedan överväga olika alternativ för uppvärmning. Detta leder i de allra flesta fall till en avsevärd minskning av kostnaden för värmeanläggningen.
Ämnesord
- TEKNIK OCH TEKNOLOGIER -- Samhällsbyggnadsteknik -- Husbyggnad (hsv//swe)
- ENGINEERING AND TECHNOLOGY -- Civil Engineering -- Building Technologies (hsv//eng)
- TEKNIK OCH TEKNOLOGIER -- Naturresursteknik -- Energisystem (hsv//swe)
- ENGINEERING AND TECHNOLOGY -- Environmental Engineering -- Energy Systems (hsv//eng)
- LANTBRUKSVETENSKAPER -- Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske -- Trädgårdsvetenskap/hortikultur (hsv//swe)
- AGRICULTURAL SCIENCES -- Agriculture, Forestry and Fisheries -- Horticulture (hsv//eng)
Publikations- och innehållstyp
- vet (ämneskategori)
- rap (ämneskategori)
Hitta via bibliotek
Till lärosätets databas