Fiskefredning i sjöar : I vilken mån används fredningsområden för fiske i Sveriges 205 största sjöar?

• Fiskar är, ur ett globalt perspektiv, en av de allra mest kritiskt hotade djurgrupperna. En metod som föreslagits för att skydda hotade fiskarter och bestånd är att införa olika typer av fredningsområden som begränsar fisket i vissa delar av ett vatten. Förutom totalt fiskeförbud året om, kan det röra sig om tidsbegränsad fredning eller att en viss fiskemetod är förbjuden inom ett område. En angränsande förvaltningsåtgärd är när fredning införs för att garantera ett långsiktigt naturskydd av fiskens mest värdefulla habitat. Naturskydd innebär dock endast i undantagsfall (t.ex. i flertalet Nationalparker) att man inför begränsningar i fisket. I marina miljöer har fredningsområden (så kallades MPA:s) debatterats under en längre tid. I sötvatten har de dock inte alls fått samma fokus trots att behoven är snarlika. Syftet med denna studie har varit att kartlägga fiskeregler och då särskilt användningen av fredningsområden i 205 stora svenska sjöar. Först kartlades fiskereglerna i de av staten reglerade Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Jämtländska Storsjön. Därefter genomfördes en omfattande enkätundersökning riktad till de organisationer som är aktiva i förvaltningen av fisket i ytterligare 200 stora svenska sjöar jämnt spridda över landet. Enkätstudien innehöll förutom frågor om användningen av fredningsområden också frågor om övriga fiskeregler. I två av de fem största sjöarna användes fredningsområden som förvaltningsinstrument (Vänern och Vättern). Det var dock endast i Vättern som fredningsområden kan anses vara en integrerad och betydelsefull del av förvaltningen. Av de 63 % som svarade i enkätundersökningen riktad till angav cirka 50 % att det fanns någon form av fredningsområden i deras sjöar. De flesta fredade områden fanns i tillrinnande vattendrag och deras mynningsområden i sjöarna. Följaktligen var öring (Salmo trutta, L.) också den fiskart som var mål för en majoritet av de fredade områdena. Endast i mycket enstaka fall fanns områden i själva sjöarna med totalt fiskeförbud som varade året runt. Fredningsområden i sjöarna var vanligtvis relativt små. I de sjöar där sådana fanns täckte de i genomsnitt 1,6 % av sjöytan. Vår bedömning är att många av de befintliga fredningsområdena är för små för att få en långsiktig effekt på fiskedödligheten särskilt för mer rörliga arter. Förutom fredningsområden var olika typer av begränsningar av fångststorleken (minimimått, maximimått och storleksfönster) mycket vanligt förekommande. Resultaten från studien visar att fredningsområden visserligen används både på enskilda och allmänna vatten men att det finns en stor potential att utveckla deras användning och anpassa utformningen så att de kan bidra till uppställda förvaltningsmål. I takt med att GIS-baserade instrument och andra digitala verktyg utvecklas, förbättras möjligheten att arbeta med lokalisering och design av hela nätverk av skyddade områden (inom sjöar och kanske även inom hela avrinningsområden) på helt nya sätt. Vi hoppas att utvecklingen kommer gå mot att man inom det allmänna arbetet med habitat- och naturvärdesskydd kommer att ta större hänsyn till fiskefrågor och att fredningsområden för fiske blir mer integrerade i övrigt naturskydd.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Biologi -- Ekologi (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Biological Sciences -- Ecology (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Biologi -- Zoologi (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Biological Sciences -- Zoology (hsv//eng)

LANTBRUKSVETENSKAPER  -- Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske -- Fisk- och akvakulturforskning (hsv//swe)

AGRICULTURAL SCIENCES  -- Agriculture, Forestry and Fisheries -- Fish and Aquacultural Science (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)