SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:slubar.slu.se:98517"
 

Sökning: id:"swepub:oai:slubar.slu.se:98517" > Kvalitetsförändring...

  • Glimskär, AndersSwedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för ekologi,Department of Ecology (författare)

Kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker med och utan miljöersättning

  • BokSvenska2018

Förlag, utgivningsår, omfång ...

  • 2018
  • Jordbruksverket,2024

Nummerbeteckningar

  • LIBRIS-ID:oai:slubar.slu.se:98517
  • https://res.slu.se/id/publ/98517URI

Kompletterande språkuppgifter

  • Språk:svenska
  • Sammanfattning på:svenska

Ingår i deldatabas

Klassifikation

  • Ämneskategori:vet swepub-contenttype
  • Ämneskategori:rap swepub-publicationtype

Serie

  • Utvärderingsrapport / Jordbruksverket

Anmärkningar

  • Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har, på uppdrag av Jordbruksverket, analyserat kvalitetsförändringar i betesmarker med och utan miljöersättning, med datakällor från två miljöövervakningsprogram: Kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker samt Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS).Svaga tendenser till förändringar och ingen tillförlitlig koppling mellan förändring och miljöersättning Inga förändringar mellan de två tidsperioderna (2006–2010 och 2011–2015) i artrikedom av fjärilar, humlor eller kärlväxter kan knytas till typ av miljöersättning. De enda signifkanta förändringarna hos vegetationen är en svag ökning av fältskiktets täckning och att mängden kortväxt gräsmarksvegetation (<5 cm höjd) har minskat. Positiva indikatorarter av kärlväxter har ökat något mellan de två tidsperioderna. De tendenser till skillnader som kan skönjas i vissa mängdskattningar mellan tidsperioder är svårtolkade och beror till stor del på att man inte har tagit hänsyn till indirekta effekter av andra faktorer. Täckningsgrad av träd och buskar visar inga signifkanta förändringar över tid. Marker utan miljöersättning har i genomsnitt högre täckning av träd och buskar och glesare fältskikt. De har också vegetation mer av skogskaraktär, med mindre andel hävdpräglad gräsmarksvegetation, och mer skuggtåliga arter med låga näringskrav. De skillnader som kan utläsas om miljöersättning beror förmodligen på skillnader som fanns redan från början, inte på att de orsakas av miljöersättningen.Fjärilar och humlor påverkas främst av vegetationshöjd, blomrikedom och landskapstyp Fjärilar och humlor har störst artrikedom i mosaikartade landskap med stor förekomst av gräsmarker. Artrikedomen av fjärilar och humlor visar ett positivt samband med blomrikedom och mängden högvuxen gräsmarksvegetation, och ett negativt samband med förekomsten av betesdjur. Det mest gynnsamma tillståndet för humlor och fjärilar är alltså ”den älskliga fasen” där gräsmarken fortfarande är öppen, men hävdpåverkan relativt svag. Resultaten bekräftar också det kända faktum att en kraftig igenväxning med träd och buskar leder till skogsartade förhållanden och förlust av de hävdgynnade värdena. Förutom att det är de mest artrika miljöerna som har beviljats miljöersättning (åtminstone för bete särskilda värden) har de positiva effekterna av miljöersättning troligen till stor del att göra med att de är mer öppna och inte har ett alltför tätt träd- och buskskikt.Slutsatser inför fortsatt utvärdering Fördelningen av miljöersättning i olika gräsmarkstyper och regioner i kvalitetsuppföljningen är skevt, och dataunderlaget för norra Sverige är otillräckligt. Alvarmark och skogsbete är ojämnt fördelade i landskapet och fnns i liten mängd, vilket gör det svårt att generalisera utifrån resultaten. NILS stickprov är alltför litet för att ge bra underlag om mängd, kvalitet, förändringar eller skillnader hos ängs- och betesmarker. För en rättvisande jämförelse mellan ängs- och betesmarker med och utan miljöersättning, så måste man försäkra sig om att urvalet av marker är jämförbart. Att det inte fnns några tydliga tendenser till förändringar beror en kombination av ojämnt eller för litet stickprov och på att alltför kort tid har gått för att det ska ha hunnit ske markanta förändringar. Designen av stickprovet behöver ses över, och samordning med annan uppföljning och miljöövervakning i gräsmarker måste tas tillvara bättre. Framtida utvärderingar bör ha en mer uttalad strategi för hur samspel mellan faktorer ska utvärderas och mer realistiska förväntningar om vilka förändringar som kan utläsas efter en kort tidsperiod, med tanke på hur många andra faktorer som spelar in för resultaten.

Ämnesord och genrebeteckningar

Biuppslag (personer, institutioner, konferenser, titlar ...)

  • Berg, ÅkeSwedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Centrum för biologisk mångfald,Swedish Biodiversity Centre(Swepub:slu)46574 (författare)
  • Zmihorski, MichalSwedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för ekologi,Department of Ecology(Swepub:slu)100518 (författare)
  • Cronvall, ErikSwedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för skoglig resurshushållning,Department of Forest Resource Management(Swepub:slu)51113 (författare)
  • Eriksson, ÅsaSwedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi,Department of Anatomy, Physiology and Biochemistry (AFB)(Swepub:slu)47143 (författare)
  • Sveriges lantbruksuniversitetInstitutionen för ekologi (creator_code:org_t)
  • Sveriges lantbruksuniversitet

Internetlänk

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Glimskär, Anders
Berg, Åke
Zmihorski, Micha ...
Cronvall, Erik
Eriksson, Åsa
Om ämnet
NATURVETENSKAP
NATURVETENSKAP
och Biologi
och Ekologi
Delar i serien
Utvärderingsrapp ...
Av lärosätet
Sveriges Lantbruksuniversitet

Sök utanför SwePub

Wikipedia om författaren:
Anders_Glimskär
Glimskär, Anders
sv

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy