Flervetenskapliga perspektiv i migrationsforskning : Årsbok 2006 från forskningsprofilen Arbetsmarknad, Migration och Etniska relationer (AMER) vid Växjö universitet

• Förord Under mångkulturåret 2006 publiceras denna bok som är den fjärde årsboken från Växjö universitets forskningsprofil ”Arbetsmarknad, Migration och Etniska relationer (AMER). Forskningsprofilen inrättades år 2001 och får årligen betydande ekonomiskt stöd av Växjö universitet. Avsikten har varit att utveckla en forskningsmiljö omfattande fyra ämnen: historia, nationalekonomi, sociologi och vårdvetenskap. Via tilldelat anslag stöds även forskning inom den nationalekonomiska arbetsmarknadsforskargruppen CAFO och Växjö universitets samarbete med Svenska Emigrantinstitutet. Avsikten med forskningsmiljön är att utveckla och stimulera forskning och forskarutbildning inom området. Syftet är också att utveckla grundutbildningens innehåll och samverkan med det omgivande samhället. Bokens innehåll speglar flera vetenskapers syn på frågor inom migrationsområdet och känns extra viktig att publicera under år 2006 som utnämnts till mångkulturåret. Författarna i boken representerar inte enbart olika ämnesdiscipliner utan utgörs också av personer som kommer ifrån olika länder och med varierande erfarenhet och kompetens inom forskning. Att flytta till ett nytt land innebär en anpassningsprocess som kan inverka på migrantens hälsa. I boken återfinns tre kapitel som berör detta, två av dessa kommer ifrån ämnet vårdvetenskap och ett ifrån ämnet nationalekonomi. Unika resultat från Björn Albins doktorsavhandling redovisas i avsnittet ”Hälsa bland invandrare i Sverige i ett långtidsperspektiv”. Ny kunskap om erfarenheter av att vårda invandrare inom det svenska hälso-och sjukvårdssystemet har doktoranden Sally Hultsjö och docent Katarina Hjelm skrivit om i kapitlet ”Mötet mellan vårdpersonal och patienter med utländsk bakgrund inom akutsjukvården i Sverige”. Nydisputerade Maria Nilsson redovisar kunskapsläget kring ”Sjukfrånvaron bland invandrare i Sverige – Utvecklingen under perioden 1981-1991”. Faktorer som kan inverka på hälsa och sjukdom har att göra med t ex diskriminering men också med vilken generation av invandrare man tillhör. En junior- och en seniorforskare i ämnet nationalekonomi diskuterar metodologiska aspekter på dessa faktorer: Filosofie doktor Ali Ahmed och professor Jan Ekberg i kapitlet ”Kan diskriminering studeras med experimentella metoder?” och professor Jan Ekberg i avsnittet ”Kan man studera tre generationer invandrare i Sverige?”. En annan faktor av betydelse för anpassningen i det nya landet och levnadsvillkoren där är yrket och två avsnitt inom det sociologiska fältet berör detta: ”Svenska mot modersmål – utvecklingen av två olika lärargrupper” och ”Den gode invandraren bakar inte pizza – Invandrares företagande i svensk forskning och politik” vilka har författats av doktoranderna Anna-Maria Sarstrand respektive Henrik Hultman. Slutligen behöver vi historiska kunskaper för att förstå såväl vår samtid som framtid och boken avslutas med kapitlen ”…en, efter förhållandena utmärkt tillvaro…”- De danska flyktingarna, arbetsmarknadskommissionen och hjälpkommittén för danska flyktingar i Kalmar 1943” och ”Invandrare som önskade stanna. Ungerska lantarbetare i Sverige i slutet av 1940-talet” författade av filosofie doktorerna Malin Thor respektive Attila Lajos. Som redaktör är det särskilt glädjande att konstatera att de flesta av årsbokens kapitel är författade av doktorander eller tidigare doktorander inom forskningsprofilen AMER. Förhoppningen med boken är att de flervetenskapliga perspektiven skall bidraga till en ökad förståelse för mångkulturella spörsmål! Växjö i september 2006 Katarina Hjelm

Nyckelord

Migration

Hälsa

Arbete

Levnadsvillkor

SOCIAL SCIENCES

SAMHÄLLSVETENSKAP

Vårdvetenskap

Caring Science

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

bok (ämneskategori)