Rehabilitering av vatten- och strandbiotoper genom ekoteknik - objektprioritering med stöd av fjärranalys och GIS

↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:kth-84827" > Rehabilitering av v...

1 av 1
Föregående post
Nästa post
Till träfflistan

LIBRIS Formathandbok (Information om MARC21)

Fältnamn	Indikatorer	Metadata
000		04694nam a2200325 4500
001		oai:DiVA.org:kth-84827
003		SwePub
008		120213s2003 \| \|\|\|\|\|\|\|\|\|\|\|000 \|\|swe\|
024	7	a https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-848272 URI
040		a (SwePub)kth
041		a sweb swe
042		9 SwePub
072	7	a vet2 swepub-contenttype
072	7	a rap2 swepub-publicationtype
100	1	a Renman, Gunnou KTH,Mark- och vattenteknik,Miljögeokemi och ekoteknologi4 aut0 (Swepub:kth)u1kn6t9j
245	1 0	a Rehabilitering av vatten- och strandbiotoper genom ekoteknik - objektprioritering med stöd av fjärranalys och GIS
264	1	c 2003
300		a 32 s.
338		a electronic2 rdacarrier
500		a Qc 20120229
520		a Vattenkraften är en mycket viktig del av svensk energiförsörjning. Även om vattenkraften kan betraktas som en ”ren” energikälla så har den effekter på miljön som t ex störningar i älvarnas naturliga funktioner och processer. Biotoper med sina innehåll av mikrohabitat och nischer är en förutsättning för många växt- och djurarters existens. Störda biotoper i reglerade älvar kan rehabiliteras om man tillämpar ekotekniska metoder. Ur ett systemekologiskt perspektiv konstituerar de organismer som skapar en homogen ö (eng: patch) en biotop. Dessa biotoper bygger i en mosaikstruktur upp hela landskapet, där gränssnitten mellan olika biotoper (ekotoner) karakteriseras av förändringar i både artsammansättning och transformationen av energi, vatten och andra ämnen. Vattendrag och dess stränder bildar korridorer i landskapet som åtminstone i Norrland tycks fungera som livsnerver genom i övrigt karga landskap. Utspridda, mer sällsynta biotoper, kan därigenom ha en naturlig kontakt med varandra vilket är allra viktigast för de organismer som lever där. Detta projekt skapades i syfte att utveckla ett rumsligt beslutsstödsystem för att identifiera och kvantifiera biotoper lämpliga för rehabilitering längs reglerade älvar. Databasen och det GIS som upprättades syftade också till att ge underlag för studier av älvarnas korridorfunktion. En sammanhängande biotopkarta skapades längs en 215 km lång sträcka av Ljusnan, genom en ny och avancerad metodik som bygger på en kombination av GIS, satellitbaserad fjärranalysdata och s k beslutsträdanalys. Traditionella metoder för biotopkartläggning är långsam och arbetsintensiv. Den här presenterade metoden har sin styrka i att uppföljningar kan göras regelbundet och därmed ingå i ett kostnadseffektivt övervakningssystem. Beslutsträdalgoritmer har en signifikant potential inom detta område, särskilt med hänsyn till att älvkorridorer oftast utgör mycket fragmenterade landskap. Flera tematiska lager från en digital höjdmodell(topografiskt fuktighetsindex, lutning), Landsat-/ ETM+ data (vegetationsindex, principal komponent analys) och andra tillhörande GIS lager (avstånd, gräns för100 årsflöde, etc.) kombinerades och behandlades m h a en mjukvara, KnowledgeSTUDIOTM beslutsträd. En serie av hierarktiska två-klass beslutsträd genererades och användes sedan för sammanställning av ett set av klassificeringsregler. Tolkningen av dessa regler resulterade i en klassificerad biotopkarta (nio klasser). En genomsnittlig överensstämmelse med valideringsdata på 50% erhölls efter en korrigering som var nödvändig p g a fel vid fältmätningen. Om man frångår den statistiska metoden för 4 riktighetsbedömning och jämför fältdata och ortofoto med den digitala biotopkartanfår man betydligt högre noggrannhet. Slutsatsen är att den prövade metodiken har en betydande potential för kartläggning av biotoper, och därmed för en långsiktig, uthållig skötsel av strand-korridorer längs reglerade älvar i norra Sverige. Att studera reglerade älvar med detta koncept kan också ge en annan bild av kvarvarande, av vattenkraften opåverkad natur, än den som vanligtvis framställs.
650	7	a TEKNIK OCH TEKNOLOGIERx Samhällsbyggnadsteknik0 (SwePub)2012 hsv//swe
650	7	a ENGINEERING AND TECHNOLOGYx Civil Engineering0 (SwePub)2012 hsv//eng
700	1	a McConnachie, Duncanu KTH,Mark- och vattenteknik4 aut0 (Swepub:kth)u1ec0gx8
700	1	a Langaas, Sindreu KTH,Mark- och vattenteknik4 aut0 (Swepub:kth)u1t1ly4i
700	1	a McCarthy, Jennyu KTH,Mark- och vattenteknik4 aut
710	2	a KTHb Mark- och vattenteknik4 org
856	4	u http://www.vattenkraftmiljo.nu/Projekt.html
856	4	u https://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:499658/FULLTEXT01.pdfx primaryx Raw objecty fulltext
856	4 8	u https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-84827

Till lärosätets databas

1 av 1
Föregående post
Nästa post
Till träfflistan

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...: Renman, Gunno; McConnachie, Dun ...; Langaas, Sindre; McCarthy, Jenny

Om ämnet

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER: TEKNIK OCH TEKNO ...; och Samhällsbyggnads ...

Av lärosätet: Kungliga Tekniska Högskolan

Sök utanför SwePub

Sök vidare i:: Google; Google Book Search; Google Scholar

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se