Folkhemsrap? : Motstånd och ‘anständighet’ i svensk hiphop

• ‘I dag är svensk hiphop större än någonsin’, konstaterar Expressen (00/12/02) i en artikel under rubriken När hiphopen kom till Sverige. Artikeln fortsätter: ‘Petter, Feven och Latin Kingsär frontfigurer inom en genre som musikexperterna tror kommer att växa explosionsartat i framtiden’. Den musikgenre eller kulturform som länge har varit etablerad och som har diskuterats i USA tycks ha kommit till Sverige för att stanna. Även om svensk hiphop har en relativt lång historik, vilket inte minst musikjournalisten Fredrik Strage pekat på i reportageboken Mikrofonk åt (Strage, 2001), var det inte förrän under nittiotalet och då särskilt under de senaste två-tre åren som svensk hiphop på allvar började att diskuteras i offentliga sammanhang. Strages bok rönte i sig mycket stor uppmärksamhet i svensk media. Boken recenserades i rikstäckande såväl som i lokal media. I princip överallt tycktes det plötsligt vara aktuellt att diskutera hiphop som kulturellt fenomen. Hiphopen aktualiserar flera av vår tids mest centrala konfliktdimensioner.Den rör exempelvis frågor om sexualitet, rasism, etniska relationer och förortsproblematik. Hiphop kan förstås på flera olika sätt. Som musikgenre kan dess musikaliska rötter och andra influenser spåras och undersökas. Ett annat (bredare) alternativ är att fokusera på hiphopen som populärkulturellt fenomen. I denna artikel diskuterar vi ur en rad infallsvinklar hiphopen som just populärkulturell företeelse.Vårt teoretiska perspektiv bygger i huvudsak på den materialistiska och feministiskakritik som formerats inom det teoretiska fält som vanligtvis brukar betecknas Cultural Studies, CS. Vårt teoretiska perspektiv bygger även på den kritik som etnicitets- och rasismforskare i sin tur har riktat mot feministisk teori. Inledningsvis redogör vi kort för utvecklingen inom CS och positionerar oss själva i en materialistiskt grundad kritik. Efter det att vi kritisk granskat flera av de konfliktfyllda teman som hiphopen på ett eller annat sätt berör, främst i form av segregation och stigmatisering, lyfter vi med hjälp av feministisk kritik fram frågan om kön. Detta gör vi framför allt genom att diskutera konstruktioner av maskulinitet artikulerade så väli hiphopkulturen som i dess mottagande av mainstreammedia.

Nyckelord

SOCIAL SCIENCES

SAMHÄLLSVETENSKAP

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)