Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:umu-119546" >
Natur och miljö i n...
Natur och miljö i nordisk kultur : några idéhistoriska nedslag
-
- Mårald, Erland, 1970- (författare)
- Umeå universitet,Institutionen för idé- och samhällsstudier,Umeå Studies in Science, Technology and Environment
-
- Nordlund, Christer, 1970- (författare)
- Umeå universitet,Institutionen för idé- och samhällsstudier,Umeå Studies in Science, Technology and Environment
-
(creator_code:org_t)
- Föreningen för Svensk Kulturhistoria, 2016
- 2016
- Svenska.
-
Ingår i: RIG. - : Föreningen för Svensk Kulturhistoria. - 0035-5267 .- 2002-3863. ; 99:1, s. 1-13
- Relaterad länk:
-
http://journals.lub....
-
visa fler...
-
https://urn.kb.se/re...
-
visa färre...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- Do Swedes love and adore natural scenery, perhaps even more than other people do. In this essay, the authors argue that nature – and certain images of a typically Swedish nature – has indeed played a vital role in Swedish cultural history, especially since the end of the nineteenth century. However, this has not been the case due to some "inherent element" within the Swedish population but is rather a result of a "collective learning process" at the social level. According to the authors, this learning process was initially connected to nationalism, industrialisation and modernisation and has over time been driven, shaped and mediated by many different institutions and practices in society, such as natural science, landscape painting, wildlife tourism, winter sports, nature protection, literature, environmental politics and agencies, and eventually business and marketing. Furthermore, the authors discuss similarities as well as differences between the modern environmental history and view of nature in Sweden and the other Nordic countries.
- Människorna i Sverige beskrivs gärna som ett naturälskande folk. Som orsak till deras vurm för naturen har olika förklaringar angetts. Inte sällan har forskare och författare velat koppla samman människorna och naturen med hjälp av klimatläror och geopolitiska teorier. Väl kända för svenskt vidkommande är den serie aforismer som statistikern och demografen Gustaf Sundbärg torgförde i boken Det svenska folklynnet (1911). Sundbärg hävdar här att kärleken till naturen är ”djupt rotad hos vårt folk”. Upplysningens blomsterkonung Carl von Linné, som hyllade naturen som ett Guds mirakel, sägs ha haft en avgörande betydelse som inspiratör, men känslan antas ha funnits där långt före 1700-talet. Ty ”i sig själf är denna naturdyrkan nog äldre än så, ja den ligger i vårt folks lynne från begynnelsen”. I samma anda verkade författaren och litteraturhistorikern Fredrik Böök, som 1924 skrev: ”Hela den svenska kulturen är inbäddad i storskogen som ett nybygge. Det doftar barr och pors kring oss alla” (Christensson 2002:9). Exempel på utsagor av detta kulturessentialistiska slag kan mångfaldigas. Sådana utsagor är emellertid möjliga att problematisera. För det första har liknande omdömen framförts även i andra länder och med en liknande retorik. Detta inte minst i övriga nordiska länder. För det andra bör det påpekas att de som uttalat sig om naturen i Sverige långt ifrån alltid varit positivt sinnade. Att naturkärleken skulle vara urgammal är antagligen en lika stor myt som idén om att det skulle ha funnits ett specifikt ”svenskt folk” sedan begynnelsen. Faktum är att naturen i Sverige också har uppfattats som hård och karg, menlös och trist. Och den otämjda vildmark som på senare tid har upphöjts till norm var länge något människorna, ibland på goda grunder, fruktade. Det tidiga 1800-talets naturideal var varken djupa skogar, höga fjäll eller glittrande sjölandskap utan snarare de tillrättalagda parklandskap som stod att finna på den europeiska kontinenten. Svenskarnas påstått kollektiva vurm för den egna naturen är i själva verket ett ganska sent fenomen, inte mer än ett drygt sekel gammal (Ek-Nilsson, Midholm, Nordström, Saltzman & Sjögård 2014). Vårt syfte med denna essä är att resonera kring uppkomsten och utvecklingen av den svenska naturvurmen genom att göra några nedslag i naturumgängets idéhistoria i ett nordiskt sammanhang. Den tes vi driver är att svenskarnas kärlek till naturen är modern och att den är resultatet av en kollektiv läroprocess. Vi hävdar också att det finns stora likheter (men också vissa skillnader) mellan de nordiska länderna när det gäller den moderna synen på naturen. Essän är baserad på vår egen och andras forskning men vi hoppas att vår komparativa ansats kan bidra till en fördjupad förståelse av ämnet.
Ämnesord
- HUMANIORA -- Filosofi, etik och religion -- Idé- och lärdomshistoria (hsv//swe)
- HUMANITIES -- Philosophy, Ethics and Religion -- History of Ideas (hsv//eng)
Nyckelord
- Nordic countries
- view of nature
- nationalism
- interaction with nature
- environmentalism
- Norden
- natursyn
- nationalism
- naturumgänge
- miljövård
- idé- och lärdomshistoria
- History Of Sciences and Ideas
Publikations- och innehållstyp
- ref (ämneskategori)
- art (ämneskategori)
Hitta via bibliotek
-
RIG
(Sök värdpublikationen i LIBRIS)
Till lärosätets databas