id:"swepub:oai:DiVA.org:umu-40388"
Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:umu-40388" > Kiselalger som milj...
- 1 av 1
- Föregående post
- Nästa post
- Till träfflistan
Kiselalger som miljöindikatorer i små vattendrag : miljötillståndet i bäckar i Västerbotten år 2007 enligt analys av epilitiska kiselalger
-
- Gälman, Veronika (författare)
- Umeå universitet,Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
-
- Bigler, Christian (författare)
- Umeå universitet,Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
-
- Renberg, Ingemar (författare)
- Umeå universitet,Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
- (creator_code:org_t)
- Umeå : Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2009
- Svenska 19 s.
- Rapport (populärvet., debatt m.m.)
Abstract
Ämnesord
Stäng
- Analys av kiselalger från stenar i 73 bäckar i Västerbotten har använts för att bestämma bäckvattnets status vad gäller surhet och näringsgrad/organisk förorening. Provtagningen gjordes under sensommaren/hösten 2007 med en provtagare som kallas ”Stone Brusher”. Kiselalgsanalyserna utfördes enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Surhetsindex ACID resp IPS index för näringsgrad/organisk förorening bestämdes enligt anvisningarna, och utvärderingen gjordes enligt de senaste bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007). Av de 73 bäckarna fick 6 bäckar bedömningen Alkaliskt vatten, 27 bäckar Nära neutralt vatten, 27 bäckar Måttligt surt vatten, 10 bäckar Surt vatten och 3 bäckar Mycket surt vatten. Således dominerar bäckar med nära neutralt eller måttligt surt vatten. De alkaliska bäckarna är belägna i kustens jordbruksbygd eller är kalkade gruvbäckar. Några av de sura bäckarna flyter genom sulfidrika jordar vid kusten och andra är sura av organiska syror (bäckar med mycket brunt vatten). De tre bäckarna som kiselalgerna klassificerar som mycket sura ligger i samma område i Nordmaling, och dessa bäckar är inte särskilt bruna. När det gäller statusbedömningen enligt näringsgrad/organisk förorening (IPS index) fick 62 bäckar bedömningen Hög status, 10 bäckar God status, och 1 bäck Måttlig status. Överlag är således de undersökta bäckarna inte påverkade eller ganska lite påverkade av näringsämnen. De bäckar som inte uppnår högsta status är främst jordbruksbäckar. För ett par bäckar i Lycksele kan påverkan av näringsämnen ha en naturlig geologisk förklaring. Undersökningen visar att miljöövervakning med kiselalger är en väl fungerande metod. Samtidigt visar undersökningen att miljöövervakning med hjälp av kiselalger enligt Naturvårdsverkets anvisningar är en metod för specialister. I andra delen av rapporten visar vi med hjälp av simuleringstester att metoden kan förenklas. Det är i de allra flesta bäckar inte nödvändigt att räkna mera än en bråkdel av det antal skal (400 st) som föreskrivs i anvisningarna. Det är inte heller meningsfullt att ägna tid åt att bestämma kiselalger som bara uppträder med någon procent i preparaten eftersom dessa taxa inte spelar någon avgörande roll för statusbedömningarna. Man behöver inte heller splittra upp arter i varieteter och former i den grad som anvisningarna förespråkar. Faktum är att ett begränsat antal dominerande arter bestämmer vilken status en bäck får. Vi förespråkar att en enklare modell för kiselalgsbaserad miljöövervakning utarbetas. Det finns redan för många exempel på att alltför specialiserade och ambitiösa miljöövervakningsmetoder inte blir långsiktigt hållbara – de läggs ned med sina skapare innan tidsserierna egentligen blir utvärderingsbara. I sista delen av rapporten pekar vi på en kompletterande, eller om man så vill, alternativ modell för miljöövervakning i rinnande vatten, nämligen närinfraröd spektroskopi (NIRS) på det epilitiska materialet. NIRS är en sedan länge etablerad, enkel och billig kvalitetskontrollmetod inom industrin. Allt talar för att den också skulle kunna bli det inom miljöövervakningen.
- Analyses of diatoms in epilithic samples from 73 streams in the province of Västerbotten (northern Sweden) have been used to infer stream water quality. Samples were collected in late summer 2007 using the “Stone Brusher” (Persson et al. 2006). Diatom analyses and inference of water acidity and trophic conditions were performed using guidelines from the Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket 2005, 2007, and Kahlert et al. 2007). Sixty of the streams were classified as being alkaline, near neutral, or slightly acidic according to the acidity index (ACID Index). Ten were classified as being acidic and we suggest this is due to organic acids and the influence of oxidizing sulphide-rich minerogenic soils. Three streams were classified as being very acidic. These streams are located in the southern coastal part of the province and in addition to processes mentioned above, acid deposition cannot be ruled out as a contributing cause to the acidity of the water. Sixty-two streams were classified as having high status, and only eleven had a slightly lower status (good) according to the IPS Index for trophic/pollution condition, i.e. being influenced by nutrients to some degree. The latter were mainly streams in agricultural landscapes. This study confirms that diatom analysis is a valid and robust method for stream monitoring. However, based on the experience of the study, we argue that diatom analysis is a highly specialized type of environmental monitoring and we suggest simplifications of the currently applied approach. We base these suggestions on simulation tests, which show that the classification is not significantly changed if: (i considerably fewer diatom valves are counted in each slide (50-100 instead of 400), (ii) identification of rare taxa is not made, and (iii) splitting of species into subspecies, varieties and forms is avoided. Finally, using material from the 73 streams, we show that near-infrared spectroscopy (NIRS) of the epilithic material could be established as a complementary method for environmental monitoring in streams.
Ämnesord
- NATURVETENSKAP -- Geovetenskap och miljövetenskap (hsv//swe)
- NATURAL SCIENCES -- Earth and Related Environmental Sciences (hsv//eng)
- NATURVETENSKAP -- Biologi -- Ekologi (hsv//swe)
- NATURAL SCIENCES -- Biological Sciences -- Ecology (hsv//eng)
Publikations- och innehållstyp
- pop (ämneskategori)
- rap (ämneskategori)
Till lärosätets databas
- 1 av 1
- Föregående post
- Nästa post
- Till träfflistan
Hitta mer i SwePub
- Av författaren/redakt...
- Gälman, Veronika
- Bigler, Christia ...
- Renberg, Ingemar
- Om ämnet
-
- NATURVETENSKAP
- NATURVETENSKAP
- och Geovetenskap och ...
-
- NATURVETENSKAP
- NATURVETENSKAP
- och Biologi
- och Ekologi
- Av lärosätet
- Umeå universitet
Sök utanför SwePub
- Sök vidare i:
- Google Book Search
- Google Scholar
Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.
- Copyright © LIBRIS - Nationella bibliotekssystem
- LIBRIS.kb.se
