Läsarmedverkan: Lönande logiskt lockbete. Nättidningarnas användarskapade innehåll ur ett redaktionellt ledningsperspektiv

• Artikelkommentarer, läsarbloggar, nyhetsrapporter och -bilder direkt från läsare på plats – nättidningens nya möjligheter till interaktivitet och deltagande öppnar oerhörda möjligheter såväl för tidningsföretagen som för journalistiken. I den aktuella debatten kring användarskapat innehåll uttrycker många uppfattningen att en ökad läsarmedverkan är nära nog enda vägen till fortsatt framgång, samtidigt som läsarnas medverkan beskrivs som en källa till problem. För första gången har nu de svenska nättidningarnas användarskapade innehåll studerats ur ett redaktionellt ledningsperspektiv. Dagstidningar-nas ansvariga utgivare och redaktionellt webbansvariga har svarat på frågor om bland annat strategiska utgångspunkter vid satsningar på an-vändarskapat innehåll samt attityder till det användarskapade innehållet och till läsarna som innehållsleverantörer. Studien visar att det användarskapade innehållet är här för att stanna. På de svenska dagstidningsföretagen och nättidningarna finns en stark tro på att det användarskapade innehållet ska göra läsarna mer lojala, samti-digt som det lockar nya läsare, och på det viset också visa sig lönsamt. Det finns också medielogiska skäl bakom satsningarna på användarska-pat innehåll: Förutom att läsarna själva bjuder nättidningen på ett exklu-sivt innehåll utgör det användarskapade innehållet ett enkelt sätt för nät-tidningen att kunna erbjuda kontinuerliga uppdateringar också vid de tider på dygnet då merparten av redaktionens anställda ligger hemma och sover. Men trots rent kommersiella och medielogiska skäl för satsningar på an-vändarskapat innehåll drivs utvecklingen av de webbansvariga, inte av företags- eller redaktionsledningarna. Vilket är märkligt: Studien visar nämligen att de webbansvariga inte ser det användarskapade innehållet som en del av det redaktionella utbudet på samma sätt som de ansvariga utgivarna gör, och att de webbansvariga oftare är mer negativa i sina attityder till det användarskapade innehållet. Studiens huvudresultat visar också följande: • Att erbjuda läsarna en möjlighet att själva bidra med innehåll, och att ta del av andra läsares bidrag, ses i huvudsak som en chans för dagstid-ningsföretagen och nättidningarna att generera nya intäkter, genom ökad publiklojalitet och ökad attraktionskraft. Dessutom anses det användar-skapade innehållet generera viktig trafik till nättidningen, samtidigt som det stärker tidningens varumärke. Trots att de starkaste argumenten vid satsningar på användarskapat innehåll är kommersiella så kommer de flesta initiativen till nya satsningar från webbredaktionen, inte från före-tags- eller redaktionsledningarna. • Nättidningarnas utbud av användarskapat innehåll kan delas in i tre nivåer, eller paketerbjudanden om man så vill: Ett baspaket med möjlig-heter att skicka in eller ladda upp bilder, att svara på enkäter samt att kommentera artiklar eller andra texter. Ett tilläggspaket med möjligheter att skicka in eller ladda upp texter och filmer samt länkar till olika sociala medier. Samt ett pluspaket med läsarbloggar, chattar och diskussionsfo-rum. • Å ena sidan vill nättidningarna kunna erbjuda läsarna en möjlighet att kommentera artiklar och bloggar – på nättidningarna finns uppfattningen att läsarna är mycket intresserade av att både kunna kommentera och av att ta del av de andra läsarnas kommentarer. Å andra sidan finns en stor oro hos ansvariga utgivare över innehållet i framför allt de artikelkom-mentarer som läsarna bidrar med ¬– åtta av tio ansvariga utgivare menar att läsarna saknar tillräcklig kunskap om de juridiska och etiska krav som kan ställas på dem när de medverkar i nättidningen. Det allra mesta av det användarskapade innehållet modereras (kontrolleras på ett eller annat sätt) av de egna redaktionerna, eller så litar redaktionerna till att läsarna själva anmäler olämpligt material. Allt fler nättidningar väljer att köpa tjänsten moderering av ett externt företag, vilket ska ses i ljuset av att de ansvariga utgivarna inte heller litar på att den egna redaktionen har till-räcklig juridisk kunskap att hantera det användarskapade innehållet på rätt sätt. • Också de nättidningsspecifika formerna av läsardialog kan ses som en del av det användarskapade innehållet. Den här dialogen – i artikelkom-mentarer, i redaktionsbloggar, i chattar etc – skiljer sig från den traditio-nella läsardialogen genom att vara såväl offentlig som publicerad, och genom att kunna ge upphov till en mer allmän debatt. De nättidningsspe-cifika formerna av läsardialog ses som komplement till de traditionella formerna av dialog (som telefon och e-post), men upplevs ta extra tid i anspråk. • Det finns både positiva och negativa uppfattningar om det användar-skapade innehållet och hur det påverkar det redaktionella arbetet, journa-listiken och journalisterna. Läsarnas bidrag ses som viktigt för att kunna erbjuda en relevant produkt, men arbetet med det användarskapade in-nehållet stjäl samtidigt tid från det mer traditionella redaktionella arbetet. Och även om det användarskapade innehållet inte anses skada själva journalistiken eller tidningens trovärdighet, har många uppfattningen att läsarnas medverkan uppfattas som något negativt av övriga redaktions-medlemmar.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Medie- och kommunikationsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Media and Communications (hsv//eng)

Nyckelord

journalistik

redaktionellt arbete

redaktionell organisering

nättidningar

användarskapat innehåll

UGC

läsardialog

läsarmedverkan

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)