id:"swepub:oai:slubar.slu.se:100315"
Search: id:"swepub:oai:slubar.slu.se:100315" > Rätt mängd stallgöd...
- 1 of 1
- Previous record
- Next record
- To hitlist
Rätt mängd stallgödsel optimerar odling av baljväxtgrönfoder i norra Sverige
-
- Palmborg, Cecilia (author)
- Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap,Department of Agricultural Research for Northern Sweden
-
- Carlsson, Georg (author)
- Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Biosystem och teknologi,Department of Biosystems and Technology
-
- Huss-Danell, Kerstin (author)
- Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap,Department of Agricultural Research for Northern Sweden
- (creator_code:org_t)
- 2019
- Swedish.
- Series: Rapport / SLU, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap
- Reports (pop. science, debate, etc.)
Abstract
Subject headings
Close
- Gödslingsförsök med ärt/havre som samodlas till grönfoder utfördes under två säsonger på Röbäcksdalen i Umeå. År 2015 grodde havren dåligt och ärterna utgjorde 90 % av grödan. Då påverkades varken skörd eller proteinhalt av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel. År 2016 var mindre gynnsamt för ärten och ärterna utgjorde bara 25 % av grödan. Detta kan bero både på lågt pH i jorden och bättre uppkomst av havren 2016. Skördenivån eller proteinhalten påverkades inte av gödslingen med nötflytgödsel något av åren. År 2016 när havre dominerade blev skördenivån och proteinhalten i havren högre efter gödsling med 45-65 kg N som ammoniumnitrat än utan kvävegödsling. Kvävefixeringen per ha påverkades varken av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel, däremot var kvävefixeringen mycket högre 2015 (116 kg/ha) än 2016 (29 kg/ha). Proteinhalten, och stärkelsehalten var också mycket högre 2015 än 2016 tack vare den högre ärthalten. Grönfodret användes också i en inkubationsstudie tillsammans med vallfoder och kraftfoder. I en blandning av 30 % vallfoder, 30 % ärt/ havre från 2015 och 40 % korn uppmättes högre mängd användbart råprotein i tunntarmen än när vallfoder eller ärt/havrefoder från 2015 blandades med bara korn. Denna positiva interaktion mellan vallfoder och ärt/havre uppnåddes inte 2016 när havren dominerade. Ammonium- och nitrathalterna i jorden ned till 90 cm djup strax efter skörd och i slutet av oktober var inte förhöjda efter gödsling med 65 kg ammoniumnitrat eller 40 ton flytgödsel per ha jämfört med ogödslade kontroller. Vi drar slutsatserna att grödan varken behöver gödslas med mineralkväve eller stallgödselkväve, men att gödsling med stallgödsel inte heller ger större risk för utlakning av kväve.Gödslingsförsök med ärt/havre som samodlas till grönfoder utfördes under två säsonger på Röbäcksdalen i Umeå. År 2015 grodde havren dåligt och ärterna utgjorde 90 % av grödan. Då påverkades varken skörd eller proteinhalt av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel. År 2016 var mindre gynnsamt för ärten och ärterna utgjorde bara 25 % av grödan. Detta kan bero både på lågt pH i jorden och bättre uppkomst av havren 2016. Skördenivån eller proteinhalten påverkades inte av gödslingen med nötflytgödsel något av åren. År 2016 när havre dominerade blev skördenivån och proteinhalten i havren högre efter gödsling med 45-65 kg N som ammoniumnitrat än utan kvävegödsling. Kvävefixeringen per ha påverkades varken av gödsling med ammoniumnitrat eller nötflytgödsel, däremot var kvävefixeringen mycket högre 2015 (116 kg/ha) än 2016 (29 kg/ha). Proteinhalten, och stärkelsehalten var också mycket högre 2015 än 2016 tack vare den högre ärthalten. Grönfodret användes också i en inkubationsstudie tillsammans med vallfoder och kraftfoder. I en blandning av 30 % vallfoder, 30 % ärt/ havre från 2015 och 40 % korn uppmättes högre mängd användbart råprotein i tunntarmen än när vallfoder eller ärt/havrefoder från 2015 blandades med bara korn. Denna positiva interaktion mellan vallfoder och ärt/havre uppnåddes inte 2016 när havren dominerade. Ammonium- och nitrathalterna i jorden ned till 90 cm djup strax efter skörd och i slutet av oktober var inte förhöjda efter gödsling med 65 kg ammoniumnitrat eller 40 ton flytgödsel per ha jämfört med ogödslade kontroller. Vi drar slutsatserna att grödan varken behöver gödslas med mineralkväve eller stallgödselkväve, men att gödsling med stallgödsel inte heller ger större risk för utlakning av kväve.
Subject headings
- NATURVETENSKAP -- Biologi -- Annan biologi (hsv//swe)
- NATURAL SCIENCES -- Biological Sciences -- Other Biological Topics (hsv//eng)
- LANTBRUKSVETENSKAPER -- Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske -- Jordbruksvetenskap (hsv//swe)
- AGRICULTURAL SCIENCES -- Agriculture, Forestry and Fisheries -- Agricultural Science (hsv//eng)
Publication and Content Type
- pop (subject category)
- rap (subject category)
To the university's database
- 1 of 1
- Previous record
- Next record
- To hitlist
Find more in SwePub
- By the author/editor
- Palmborg, Cecili ...
- Carlsson, Georg
- Huss-Danell, Ker ...
- About the subject
-
- NATURAL SCIENCES
- NATURAL SCIENCES
- and Biological Scien ...
- and Other Biological ...
-
- AGRICULTURAL SCIENCES
- AGRICULTURAL SCI ...
- and Agriculture Fore ...
- and Agricultural Sci ...
- Parts in the series
- Rapport / SLU, I ...
- By the university
- Swedish University of Agricultural Sciences
Search outside SwePub
- Extend your search to:
- Google Book Search
- Google Scholar
Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.
- Copyright © LIBRIS - National Library Systems
- LIBRIS.kb.se
