Sökning: id:"swepub:oai:slubar.slu.se:26917" >
Marginalkostnader f...
Marginalkostnader för skörd av grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige
-
- Athanassiadis, Dimitris (författare)
- Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för skoglig resurshushållning,Department of Forest Resource Management
-
- Melin, Ylva (författare)
- Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för skoglig resurshushållning,Department of Forest Resource Management
-
- Lundström, Anders (författare)
- Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för skoglig resurshushållning,Department of Forest Resource Management
-
visa fler...
-
- Nordfjell, Tomas (författare)
- Swedish University of Agricultural Sciences,Sveriges lantbruksuniversitet,Institutionen för skoglig resurshushållning,Department of Forest Resource Management
-
visa färre...
-
(creator_code:org_t)
-
- 2009
- Svenska.
-
Serie: Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning, 1401-1204
- Relaterad länk:
-
https://res.slu.se/i...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- Kostnaden för att ta ut grot och stubbar från föryngringsavverkningar i Sverige har uppskattats och redovisas i form av marginalkostnadskurvor. Beräkningarna baseras på den mängd grot och stubbar som faller ut till följd av föryngringsavverkningar som utförs i referensscenariot i SKA-VB 08 för perioden 2010 - 2019. De potentialer som använts är efter avdrag för ekologiska, tekniska och ekonomiska restriktioner, dvs. nivå 3 i SKA-VB 08. Kostnaderna för uttag av grot och stubbar har beräknats för de maskinsystem som är vanligast förekommande i Sverige och Finland idag. Ersättning till markägare, administrationsomkostnader och kostnader för skörd, sönderdelning, maskinflyttningar och transport av grot och stubbar är de kostnadsposter som ingår i beräkningarna. Grot kan tas ut till en lägre kostnad än stubbar vilket leder till att marginalkostnadskurvan för grot startar på en lägre nivå än marginalkostnadskurvan för stubbar; 600 kr/ton TS för grot respektive 800 kr/ton TS för stubbar. Om kostnaden får öka från 770 till 920 kr/ton TS kan tillvaratagandet av grot öka från dagens ca 2 till 2,9 Mton TS, dvs. 90 % av den tillgängliga potentialen som är 3,2 Mton TS. Först vid en kostnad på 850 kr/ton TS trädbränsle uppgår andelen stubbar till 10 % av sortimentsfördelningen. Vid en kostnad på 1 100 kr/ton TS är sortimentsfördelningen så gott som lika för grot och stubbar. Om 2,5 Mton TS (60 %) av tillgänglig potential stubbar i nuläget ska bli aktuella för skörd blir uttagskostnaden upp till 1 000 kr/ton TS. Omräkningstalet 1 ton TS = 4,9 MWh har använts vid omvandling mellan massa och energi. Detta värde anger mängden energi som kan avges som värme vid förbränning av skogsbränsle med en fukthalt på 40 % när vattnets ångbildningsenergi inte utnyttjas. Om prestationen för de maskiner som ingår i stubbsystemet ökar med 15 % så kan man få ut samma mängd vid 920 kr/ton TS. Kostnadsfördelningen visar att transportkostnaderna är den viktigaste kostnadsposten, speciellt när det gäller små avverkningstrakter, belägna långt från tätort
Ämnesord
- LANTBRUKSVETENSKAPER -- Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske -- Skogsvetenskap (hsv//swe)
- AGRICULTURAL SCIENCES -- Agriculture, Forestry and Fisheries -- Forest Science (hsv//eng)
- LANTBRUKSVETENSKAPER -- Annan lantbruksvetenskap -- Förnyelsebar bioenergi (hsv//swe)
- AGRICULTURAL SCIENCES -- Other Agricultural Sciences -- Renewable Bioenergy Research (hsv//eng)
Publikations- och innehållstyp
- vet (ämneskategori)
- rap (ämneskategori)