Cyklisters hastighet på sträcka

• Om målen med att nå ett hållbart transportsystem uppnås kommer vi att se allt fler cyklande. Fordonsutvecklingen leder också i riktning mot en allt bredare flora av cykeltyper med olika egenskaper. Vi kommer därför troligtvis att se såväl fler cyklande som en större variation av cykeltyp inom gruppen cyklande. Bland annat syns detta i en större spridning i hastighet.  För att få fler att cykla är både trafiksäkerhet och framkomlighet viktiga faktorer. I detta perspektiv är det därför viktigt att skapa starka cykelstråk med hög framkomlighet och bibelållen trafiksäkerhet. Syftet med projektet är öka kunskapen om hur cyklisters hastighet och hastighetsspridning påverkas av kapacitet och utformning.Frågeställningar:Vilka krav på funktion ställs beroende på typ eller klass på stråken? Vilken fördröjning, i form av lägre hastighet än önskat, är acceptabel?I vilken omfattning fördröjs cyklister på grund av bristande kapacitet? Vilka krav ställs på utformningen för att skapa en tillräckligt hög trafiksäkerhet med dimensionerande hastigheter enligt VGU?Studien baseras på litteraturgenomgång samt analyser av beteendestudier i fält. Arbetet inleddes med en litteraturgenomgång och syftar till att få en djupare inblick i det aktuella kunskapsläget. Resultatet från litteraturgenomgången visar att kunskapen kring medelhastigheter är god. Från de svenska och utländska studierna kunde man se en mindre skillnad i hastigheter mellan cykling på cykelbana och cykelväg. Kunskapen om hastoghetsfördelning och kopplingen till utformningen på cykelbanor var dock mindre stark. Fältstudier genomförs fyra platser, tre platser i tätort och en plats med landsbygdscykling. Platserna i tätort spänner från cengrala delar till yttermiljöer. Fältstudierna har genomförts på platser med cykelbanor för att fånga cyklisterna interaktion med varandra utan påverkan av motortrafik.  Studierna i fält fokuserar på i vilken utsträckning cyklister själva väljer sin hastighet. De kvantitativa mätningarna visar hur många omkörningar som görs på en given sträcka, hur långa fordonståg av cyklar som skapas och ”fria ” cyklar, det vill säga cyklande som inte interagerar med andra cyklar på den givna sträckan.  

Ämnesord

TEKNIK OCH TEKNOLOGIER  -- Samhällsbyggnadsteknik -- Transportteknik och logistik (hsv//swe)

ENGINEERING AND TECHNOLOGY  -- Civil Engineering -- Transport Systems and Logistics (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)