SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

WFRF:(Herz Marcus docent)
 

Sökning: WFRF:(Herz Marcus docent) > (2022) > Handslaget :

LIBRIS Formathandbok  (Information om MARC21)
FältnamnIndikatorerMetadata
00005798nam a2200433 4500
001oai:DiVA.org:mau-54594
003SwePub
008220829s2022 | |||||||||||000 ||swe|
020 a 9789178772711q print
020 a 9789178772728q electronic
024a https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-545942 URI
024a https://doi.org/10.24834/isbn.97891787727282 DOI
040 a (SwePub)mau
041 a sweb swe
042 9 SwePub
072 7a vet2 swepub-contenttype
072 7a dok2 swepub-publicationtype
100a Matsson, Anneliu Malmö universitet,Institutionen för socialt arbete (SA),Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA)4 aut0 (Swepub:mau)ai2663
2451 0a Handslaget :b att organisera tystnad : en fallstudie om pragmatisk särbehandling i arbetslivet
264 1a Malmö :b Malmö universitet,c 2022
338 a electronic2 rdacarrier
490a Malmö University Health and Society Dissertations,x 1653-5383 ;v 6
520 a Det finns ett påtagligt behov att synliggöra problemet med särbehandling i arbetslivet som ett socialpolitiskt problem. Social utsatthet i arbetslivet har ökat och särbehandling är ett rättsligt reglerat fenomen. Rättsskyddet och arbetsskadeförsäkringsskyddet för dem som hamnar utanför arbetsmarknaden på grund av särbehandlingär dock svagt, vilket gör att problemet behöver synliggöras som en socialpolitisk fråga, vilket inte görs idag. Förståelsen för särbehandling som fenomen i arbetslivet rymmer en stor kunskapslucka inom forskningsfältet, avseende praktiken och logiken bakom social exkludering och utmanövrering. Det finns idag en växande kritik mot individualiseringen av särbehandling som problem, såväl i praktik som forskning. Kritiken framhåller att det saknas strukturell kontextualisering till fenomenet särbehandling och att fokus inom den traditionella forskningen, alltför ensidigt, sökt förklaringar på individnivå. Behovet av teoretisk utveckling på organisationsnivå efterfrågas som kan öka förståelsen för problemet med social utsatthet i arbetslivet. Syftet med denna avhandling är att utforska hur särbehandling i form av ostracism, det vill säga ignorering, avvisande, exkludering och utmanövrering, praktiseras och uppstår i den organisatoriska arbetsmiljön med fokus på organisering av arbete, organisationskultur, organisatoriskt klimat samt beslutsprocessen kring utmanövrering. Metoden är organisationsetnografi vilket tillämpas på ett fall inom ett större sjukhus i Sverige, där det pågår utmanövrering på olika nivåer i organisationen. Utgångspunkten för fallet är att ge röst åt en profession inom sjukvården som sällan är i fokus: steriltekniker. Analysen har en abduktiv ansats och sker inom ramen för ett organisationspolitiskt perspektiv. Resultatet presenteras i fyra empiriska kapitel som visar A/Rumslig organisering, professionell diskurs och teknologisk övervakning fungerar som politiska verktyg för ostracism av medarbetare. B/ Organisationskulturen cirklar kring perfektionsideal och varumärkets överordnade plats i kommunikationen, vilket legitimerar särbehandling. C/ En reduktionistisk syn på särbehandling i styrdokument möjliggör döljande av strukturell särbehandling av medarbetare. D/ Beslutet att utmanövrera medarbetare baseras på en form av fabricering som har stöd i organisationens politik och kan ses som en forcerad politisk överenskommelse för att reducera osäkerhet. Tillsammans visas att den organisatoriska arbetsmiljön leder till att strukturell särbehandling reproducerar riktad särbehandling. Resultatet teoretiseras vilket mynnar ut i en definition av pragmatisk särbehandling. Pragmatisk särbehandling kan beskrivas i fyra dimensioner som jag kallar sociala föreställningar, hierarkisk gisslanpolitik, politisk uppmärksamhet och forcerade handslag. Tillsammans förklarar begreppen hur utmanövrering orkestreras som en följd av att medarbetare bedöms utgöra någon form av risk, baserad på sociala föreställningar, för organisationens strategiska intresse och/eller för de aktörer som drar nytta av dessa intressen. Avhandlingen kan ses som en dissonans till den traditionella synen på särbehandling som bygger på antagandet om en eskalerad konflikt mellan ”offer” och ”förövare”. Istället argumenteras för att individualiseringen i arbetslivet driver fram exkluderingspraktik och en reduktionistisk syn på särbehandling, vilket behöver problematiseras inom socialpolitiken.
650 7a SAMHÄLLSVETENSKAPx Annan samhällsvetenskapx Arbetslivsstudier0 (SwePub)509032 hsv//swe
650 7a SOCIAL SCIENCESx Other Social Sciencesx Work Sciences0 (SwePub)509032 hsv//eng
653 a Pragmatisk särbehandling
653 a ostracism
653 a organisatorisk arbetsmiljö
653 a organisationspolitik
653 a socialpolitik.
700a Herz, Marcus,c Docent,d 1978-u Malmö universitet,Institutionen för socialt arbete (SA)4 ths0 (Swepub:mau)ac2624
700a Mulinari, Paula,c Docentu Malmö universitet,Institutionen för socialt arbete (SA)4 ths0 (Swepub:mau)hspamu
700a Jensen, Tommy,c Professoru Stockholms universitet4 opn0 (Swepub:mau)hspamu
710a Malmö universitetb Institutionen för socialt arbete (SA)4 org
856u https://doi.org/10.24834/isbn.9789178772728y Fulltext
856u https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1691032/FULLTEXT01.jpgx Previewy preview image
856u https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1691032/FULLTEXT04.pdfx primaryx Raw objecty fulltext
8564 8u https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-54594
8564 8u https://doi.org/10.24834/isbn.9789178772728

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy