Integrated care for individuals with mental illness and substance abuse – the example of the coordinated individual plan in Sweden : [Integrerad vård för personer med psykisk ohälsa eller missbruk – exemplet Samordnade Individuella Planer i Sverige]

• Specialisation in care and welfare services often leads to inflexible boundaries between organisations and professions, resulting in fragmented and ineffective care, not least in the areas of severe mental illness and substance abuse. Collaborative models such as case management, multidisciplinary teams and coordinated care plans are used in many countries to address this problem. In a parallel development, demands have been made that individual users/patients should have more influence over their own care. In Sweden, legislation requires the social service and health care to draw up Coordinated Individual Plans (CIP) to clarify responsibility, improve the care process and increase users’ involvement in their own care. This article explores the impact of coordinated care plans, using the Swedish CIP as an example. What can we learn about conditions for integrated care according to the degree of collaboration, involvement for the individual user and supporting structures? The authors have studied 25 case files in a local authority. Findings indicate a low to moderate degree of collaboration and few indications of meaningful user involvement. Further studies are needed concerning factors hindering CIP from achieving a higher degree of collaboration and fully including the intentions and wishes of the individual.

• Specialisering och sektorisering i välfärdsservice orsakar svårigheter i många länder, inte minst för vuxna med komplexa behov i samband med missbruk och psykisk ohälsa. Modeller för samverkan, t.ex. case management, multidisciplinära team och individuella samordnade planer, används i många länder i syfte att uppnå en högre grad av integration mellan organisationer. Samtidigt har kraven ökat för att brukare/patienter ska ha större påverkan över sin egen vård. I Sverige kräver lagstiftning att socialtjänst- och hälso- och sjukvårdvårdssektorerna gör Samordnade Individuella Planer (SIP, eng. CIP) kring enskilda brukare i syfte att klargöra frågor om ansvar och förbättra vårdprocesser samt för att öka brukarnas delaktighet i sin egen vård. Denna explorativa studie undersöker vilken påverkan samordnade planer har haft, med den svenska SIPen som exempel. Vad kan vi lära oss om villkoren för integrerad vård utifrån graden av samverkan, delaktighet för brukaren samt stödjande strukturers roll i genomförandet av SIP? Författarna har studerat 25 akter i en kommun. Resultaten visar en låg till måttlig grad av samverkan med få indikationer på meningsfull brukardelaktighet. Ytterligare forskning behövs för att undersöka vilka faktorer som hindrar CIP från att uppnå en högre grad av samverkan och helt omfatta den enskilde brukarens intentioner och önskemål.

Subject headings

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

Keyword

Coordinated individual plan

collaboration

user involvement

complex needs

integrated care

Samordnad Individuell Plan (SIP)

samverkan

brukardelaktighet

komplexa behov

integrerad vård

socialt arbete

Social Work

Publication and Content Type

ref (subject category)

art (subject category)