SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

L4X0:1403 5111
 

Sökning: L4X0:1403 5111 > Döden i livet och l...

  • Petrov, Kristian,1975Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion,Department of Literature, History of Ideas, and Religion (författare)

Döden i livet och livet i döden: Förutsättningar för en befolkningsinriktad suicidprevention i ett idéhistoriskt perspektiv

  • BokSvenska2010

Förlag, utgivningsår, omfång ...

  • Mariestad :Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen,2010

Nummerbeteckningar

  • LIBRIS-ID:oai:gup.ub.gu.se/133376
  • https://gup.ub.gu.se/publication/133376URI

Kompletterande språkuppgifter

  • Språk:svenska

Ingår i deldatabas

Klassifikation

  • Ämneskategori:vet swepub-contenttype
  • Ämneskategori:rap swepub-publicationtype

Anmärkningar

  • Syftet är att skapa ett idéhistoriskt och holistiskt perspektiv på förutsättningar för befolkningsin-riktad suicidprevention. Suicid härbärgerar en ofrånkomlig kulturell och existentiell ambivalens som skapar problem men också möjligheter. Den prevention som förordas är tvärsektoriell för att bemöta suicidalitetens mångfaktorialitet. Döden är ett livsfenomen, och den suicidale är fast i en paradox som preventionen kan göra mer kunskapsbaserad. Suicidstatistiken kan ses som ett symp-tom på en kollektiv mentalitet. Den är ibland självuppfyllande och bygger delvis på kulturella konstruktioner, som främjat både under- och överrapportering. Dagens suiciddiskussioner talar ofta förbi varandra. En tvärvetenskaplig lyhördhet kan motverka fackdisciplinär ”imperialism”. Det medicinska perspektivet har god bäring men är otillräckligt för att synliggöra de kulturella faktorer som bestämmer om det är ”sjuka”/”friska” människor som begår suicid. Suicid var i kristen förkunnelse en dödlig synd samtidigt som den troende ingöts med världs-förakt och dödslängtan. Den individuella självutplåningen balanseras emellertid av den kollektiva församlingsgemenskapen som fungerar preventivt. Med moderniteten raserades människans skyddande gemenskaper och hon kunde utveckla ett reflexivt själv. Moderniteten syftar till kontroll men leder även till fragmentisering. När läskun-nigheten breder ut sig distanserar sig individen från primärgruppen. Hon får tillgång till ett privat-liv och därmed existentiell oro och tvivel. Suicidbegreppets historia speglar moderniseringens motstridighet, som både medfört nya suicidogena stressorer och förutsättningar för en humanistisk prevention. Preventionen ställs inför nya utmaningar i dagens senmoderna, delvis narcissistiska samhälle, med självupptagenhet, statusjakt, pendling mellan självbeundran och självhat, tomhets-/skamkänslor, oöverskådliga informationsbrus samt diskrepens mellan förväntad och verklig be-hovstillfredställelse. Män är överrepresenterade i suicidstatistiken. Ett kulturellt perspektiv kompletterar de biolo-giska förklaringarna. Mannen har svårt att visa sig svag, han tillerkänns ett snävare känsloregister och mindre förmåga att kommunicera sina problem. Gråt har sedan 1800-talet reserverats för kvinnan som därför lättare kan omvandla inre skam till mellanmänsklig skuld vilket är en förut-sättning för att bearbeta förluster i en sorg som delas med andra. Arbetslösheten har av hävd drabbat mannen hårdare då han i högre grad identifierat sig med sitt offentliga yrke. Kvinnan har inte på samma sätt tillåtits utveckla ett själv då hon historiskt tillhört sin man eller familjen – för-utsättningen för s.k. egoistiska suicid. Könsrollsmönstret betingar dock andra former av sui-cid/suicidalitet hos kvinnor, däribland ”hederssjälvmord”. Samtidigt är själva klassifikationen av mäns/kvinnors suicidalitet problematisk då den är kulturellt förmedlad. En konklusion är att jäm-ställdhet på lång sikt, och genusmedvetenhet på kort, kan reducera suicidfrekvensen. Känslan att bli exkluderad från en gemenskap man tagit för given ger upphov till skam: en känsla av att vilja försvinna. Avgörande är inte arbetslösheten i sig utan vår förförståelse av den. Detsamma gäller hur vi ser på åldrande, skilsmässor, sjukdom. För att bemöta den höga suicidfre-kvensen bland utlandsfödda behövs ökad interkulturell kompetens, integration och fördelning av socialt kapital. Prevention är en form av biopolitik som historiskt sökt förbjuda livet att dö. Som medmänniska är det vår plikt att lindra lidande och vara lyhörda inför alla signaler som indikerar en vilja att leva vidare. Däremot är det kontraproduktivt att med tvång sudda ut den yttersta möjligheten för någon att ta sitt liv. En suicidtanke kan paradoxalt fungera preventivt. Den goda preventionen är den inkluderande. Genom att respektera den suicidale som medmänniska återintegreras hon i den gemenskap hon förlorat. Istället för att förbjuda döden bör en befolkningsinriktad prevention främja livet (kommunikation, gemenskap, hälsa) samtidigt som den måste erkänna dess förutsättning i kamp, lidande och sorg. Preventiva faktorer som fokuseras är arbete/utbildning, jämställdhet, socialt kapital, integration, sorgeritualer samt erkännandet av döden och suicidalitetens allmängiltighet. Den traditionel-la projektionen av suicid på den Andre (fattighjonen, främlingen, galningen) har motverkat preventionsarbetet.

Ämnesord och genrebeteckningar

Biuppslag (personer, institutioner, konferenser, titlar ...)

  • Göteborgs universitetInstitutionen för litteratur, idéhistoria och religion (creator_code:org_t)

Internetlänk

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Petrov, Kristian ...
Om ämnet
HUMANIORA
HUMANIORA
och Historia och ark ...
MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP
MEDICIN OCH HÄLS ...
och Klinisk medicin
och Psykiatri
Av lärosätet
Göteborgs universitet

Sök utanför SwePub

Wikipedia om författaren:
Kristian_Petrov
Petrov, Kristian,1975
sv

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy