Det viktiga är vad man äter – inte var det produceras

• Klimatforskarna har inte missat att metanet bryts ner. Jag ska försöka klargöra. Metan är en mycket starkare växthusgas än koldioxid, men den bryts gradvis ner över några decennier. Därför leder utsläppen i längden – som Göran Rudbäck förklarar – till en högre jämviktskoncentration av metan i atmosfären, inte till en oändlig ökning. Men detta betyder inte att metanet är oviktigt, utan bara att jämförelsen beror på tidsperspektivet. Den vanligaste metoden (GWP100) är att jämföra den samlade uppvärmningen på 100 års sikt. Då motsvarar 1 kg metan 28-34 kg koldioxid. Metanets relativa effekt är större om man väljer ett kortare tidsperspektiv och mindre om man väljer ett längre. Jag tycker att 100 år är rimligt, för det är ju på den tidsskalan vi försöker lösa klimatfrågan. Det är nu vi behöver bromsa klimatförändringarna. Scans hållbarhetsdirektör påpekar att svensk köttproduktion är relativt effektiv, men det förändrar inte nämnvärt jämförelsen med vegetabilier. Räknat på 100 års sikt är nötköttets hela klimatpåverkan ungefär 50 gånger större än för bönor och linser. För de flesta livsmedel utgör transporter en försvinnande liten del av klimatpåverkan, oavsett om man räknar GWP på 20 eller 500 års sikt. Det viktiga är vad man äter, inte var det produceras. Därmed inte sagt att alla nötkreatur ska utrotas. Många tycker om att äta kött, och i landskapet och lantbruket har djuren flera olika nyttor. Men vi måste se nyktert på kunskapsläget och inse att vår ökande köttkonsumtion är en del av klimatfrågan.

Ämnesord

LANTBRUKSVETENSKAPER  -- Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske (hsv//swe)

AGRICULTURAL SCIENCES  -- Agriculture, Forestry and Fisheries (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

art (ämneskategori)

vet (ämneskategori)