Utvärdering av en fysisk respektive digital PFA-utbildning : Skiljer sig kunskapsinhämtning och yrkesrelaterad tilltro till förmågan åt beroende på utbildningsform?

• Denna rapport redovisar en utvärdering av en utbildning i Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt, (PFA) vilken innebär att man utgår från varje persons färdigheter och svårigheter, för att skapa förutsättningar till en tillvaro där personens färdigheter används och svårigheter kompenseras. Utbildningsinsatserna görs i två varianter, antingen (1) fysiskt i grupp på en bestämd plats eller (2) digitalt individuellt och platsoberoende. Målet med projektet är att utvärdera kursdeltagarnas kunskapsinhämtning samt yrkesrelaterad tilltro till sin förmåga.  Deltagarna i utbildningarna var personal inom LSS-verksamhet som antingen gick en fysisk eller digital utbildning i Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA). För att utvärdera PFA-utbildningen samlades totalt 338 enkäter in fördelade på två mättillfällen; före utbildningen startade och direkt efter den var avslutad. Förutom bakgrundsfrågor om deltagarnas kännedom om PFA, KASAM, kognition samt kognitiva funktionsnedsättningar så utarbetades ett nytt frågeformulär med totalt 16 frågor för att mäta anställdas tilltro till sin förmåga att arbeta stödjande och omsorgsrelaterat.Sammanfattningsvis visade resultaten av utvärderingen att både den fysiska och digitala formen av PFA-utbildning bidrog till kunskapsutveckling inom PFA, KASAM (känsla av sammanhang), kognition och kognitiva funktionsnedsättningar. Resultaten indikerar att den fysiska formen av utbildning hade en mer positiv effekt på studerandes kunskapsnivå om PFA, KASAM, kognition samt kognitiva funktionsnedsättingar efter utbildningens slut jämfört med de deltagare som deltog i den digitala utbildningen. Dock var kunskapsnivån i den fysiska gruppen, speciellt gällande PFA, något högre redan innan de startade utbildningen jämfört med de som gick kursen digitalt. Det är möjligt att den personliga interaktionen och den fysiska närvaron i klassrummet bidrog till en starkare inlärningsupplevelse. Viktigt att påpeka är att resultaten av denna utvärdering behöver tolkas och förstås utifrån de andra skillnader som fanns mellan den fysiska utbildningen och den digitala lärmiljön. Exempelvis så pågick den fysiska utbildningen under en vecka på plats tillsammans med andra kursdeltagare, lärare och handledare med två dagars praktik medan den digitala utbildningen i PFA var individuell, innehöll filmer och egna övningar och tog cirka 5 timmar att fullfölja.När det gäller frågan om hur den fysiska och digitala PFA-utbildningen påverkar tilltron till yrkesförmågan, visar utvärderingen att det inte finns entydiga bevis för att den ena utbildningsformen är bättre än den andra. Det fanns väsentliga skillnader i hur de två utbildningarna genomfördes, som inte bara handlar om ifall utbildningen är fysisk eller digital. Därför bör slutsatserna vara försiktiga. Utvärderingen ger dock stöd för att tre av de fyra faktorer som tidigare studier har identifierat för att höja self-efficacy (självförtroende) enligt Banduras teori (1997) verkar vara betydelsefulla även i PFA-utbildningen. Att skapa positiva erfarenheter, få stöd (social persuasion) från signifikanta andra och att identifiera sig med andra jämförbara personer (ställföreträdande erfarenheter) har betydelse för att öka tilltron till den egna yrkesförmågan.Rapporten i sin helhet inleds med en kort bakgrund, syfte, ett metodavsnitt och en teoretisk referensram utifrån det salutogena perspektivet, KASAM och self-efficacy (tilltro till den egna förmågan). Därefter följer en redovisning av resultatet och några avlutande reflektioner. 

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)