Våtmarker som fiskevårdsåtgärd vid kusten : utvärdering av restaurerade våtmarkers effekt på fiskreproduktion och ekosystemet längs Östersjökusten

• Många av Östersjöns kustfiskar är av sötvattenursprung och fortplantar sig i grunda vikar och kustnära våtmarker. Historiska utdikningar, kustexploatering och övergödning har lett till förluster av fiskens lek- och uppväxtområden, vilket tillsammans med fiske bidragit till minskande bestånd av exempelvis gädda och abborre. För att motverka nedgången har flera förvaltningsåtgärder initierats.Ungefär 100 våtmarker har restaurerats längs svenska ostkusten för att gynna reproduktionen av gädda och abborre. I samma syfte har fiskvandringshinder i kustmynnande vattendrag tagits bort på cirka 40 platser.Det fåtal uppföljningar som genomförts visar att sådana åtgärder har en god potential att bidra till stärkta kustbestånd av gädda och abborre. Mängden gäddyngel i kustvattnen utanför våtmarkerna tenderar att öka kraftigt efter åtgärderna, medan ingen tydlig förändring kan ses för mängden abborryngel. Det är dock stor variation i utfallet. En studie indikerar även en tydlig lokal ökning av gäddbestånden i kustvattnen utanför våtmarkerna. Sammanställningen visar även att borttagning av vandringshinder i kustmynnande vattendrag förbundna med olika sjösystem kan vara en effektivare metod än att restaurera våtmarker för attgynna abborre, vilket bör undersökas vidare.Det finns få studier som specifikt undersökt om åtgärderna kan ge så stark effekt på rovfiskbestånden att det indirekt påverkar resten av födoväven och ekosystemet. Det finns en potential för sådan påverkan. Men ökningen av rovfisk till följd av de åtgärdade våtmarkerna har i dagsläget inte varit tillräckligt kraftig för att leda till tydliga ekosystemeffekter, så som mindre mängd bytesfisk och påväxtalger.Även om våtmarker kan ge en lokal ökning av mängden fisk måste fler och kompletterande åtgärder till för att stärka kustens rovfiskbestånd. Åtgärderna bör utformas som en del av en tydligt samordnad och långsiktig förvaltning av kust och hav. Förutom en starkare reglering av kustfisket behövs exempelvis bättre skydd mot exploatering av fiskens lek- och uppväxtområden. Även lokal reduktion av mängden gråsäl och storskarv kan vara en möjlig åtgärd i områden där dessa rovdjur medför hög dödlighet på gädda och abborre.Utformningen av fiskeriförförvaltningen i öppet hav måste ha en mer rigid tillämpning av ekosystemansatsen och beakta konsekvenser för kustens ekosystem. Exempelvis tyder mycket på att förändringar i utsjöns fiskbestånd är en viktig bidragande orsak till att storspigg har ökat kraftigt de senaste decennierna. Storspiggen migrerar mellan utsjö och kust. Eftersom den äter gädd- och abborryngel minskar möjligheten att med lokala åtgärder stärka rovfiskbestånden vid kusten.Sammanställningen visar på en bristfällig koordinering och uppföljningav det senaste decenniets fiskevårdsåtgärder. För att skapa en bättre kunskapsbas för framtida förvaltningsbeslut finns därför ett behov av fler och samordnade mångåriga uppföljningar av åtgärder på såväl yngelproduktionoch lokala fiskbestånd som på kustekosystemet.

• Several coastal fish species in the Baltic Sea are of freshwater origin and reproduce in nearshore wave-sheltered waters, shallow bays and wetlands. Historical drainage of land together with coastal development and eutrophication have led to losses of fish spawning and nursery areas, which together with fishing have contributed to decreases in populations of pike and perch. In order to counteract these declines, several management actions have been initiated.Approximately 100 wetlands have been restored along the Swedish east coast to promote reproduction and recruitment of pike and perch. For the same purpose, fish migration obstacles have been removed inabout 40 coastal streams.Limited monitoring data suggest that these management actions have a potential to strengthen the coastal populations of pike and perch. However, there is considerable variation in the outcome of the measures. The results show a trend of a fivefold increase in the number of juvenile pike in coastal waters just outside the restored wetlands, while the number of juvenile perch has not increased significantly. One study also indicates a 60 % local increase of the coastal pike populations. Removal of migratory obstacles in coastal streams connected to lakes may be a more efficient method than wetland restorations to facilitate perch recruitment, which should be further investigated.Few studies have examined if the effect of the fish management measures have been strong enough to generate indirect effects on the rest of the food web and the ecosystem. There is a potential for such cascading effects. However, the present available data suggest that the increases in pike populations as a result of the recently restored wetlands have currently not been large enough to result in food-web effects, such as less prey fish, more invertebrate grazers and less nuisance algae.Although the wetlands can result in a local increase in pike, complementary measures need to be taken to strengthen the coastal predatory fish populations and to generate positive ecosystem effects. Such measures should be undertaken as part of a coordinated and long-term management of the coastal zone as well as the open sea. In addition tostricter fishing regulations there is a need for better protection against coastal development leading to degraded fish recruitment areas. Local reduction of grey seals and great cormorants can also be a conceivable measure in areas where these predators cause high mortality on pike and perch.The management of the large-scale fisheries operating in the offshore Baltic Sea must adopt a more rigorous application of the ecosystem approach, where also consequences for the coastal ecosystem are accounted for. There are, for example, indications that changes in the fish communities in the open sea is a central factor explaining the substantialincrease of three-spined stickleback in recent decades. The stickleback migrates between the open sea and coastal areas. It predates on early life stages of pike and perch, and thereby reduces the potential of local management measures to strengthen coastal populations of predatory fish.The present study identifies a need for improved coordination of different management measures and long-term monitoring of their effects on recruitment, local fish populations and the ecosystem.

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Biologi -- Ekologi (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Biological Sciences -- Ecology (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Geovetenskap och miljövetenskap -- Miljövetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Earth and Related Environmental Sciences -- Environmental Sciences (hsv//eng)

NATURVETENSKAP  -- Biologi -- Zoologi (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Biological Sciences -- Zoology (hsv//eng)

Nyckelord

gädda

abborre

anadrom

miljövård

reproduktion

ekosystem

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)