SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/337603"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/337603" > Laokoongruppen

LIBRIS Formathandbok  (Information om MARC21)
FältnamnIndikatorerMetadata
00005380nam a2200517 4500
001oai:gup.ub.gu.se/337603
003SwePub
008240601s2023 | |||||||||||000 ||swe|
0247 a https://gup.ub.gu.se/publication/3376032 URI
040 a (SwePub)gu
041 a swe
042 9 SwePub
072 7a vet2 swepub-contenttype
072 7a ovr2 swepub-publicationtype
1001 a Fried, Alexandra,d 1976u Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för kulturvetenskaper,Department of Cultural Sciences4 aut0 (Swepub:gu)xfrial
2451 0a Laokoongruppen
264 1b Acast,c 2023
520 a Äntligen är det dags för en ny säsong av Konsthistoriepodden och denna gång går vi långt tillbaka i tiden och tar oss an en av de mest kända och omdiskuterade skulpturgrupperna i tiden: Den hellenistiska Laokoongruppen, som är skuren i marmor och som dateras till ca 40 till 20 år före Kristus och som tillhör Vatikanmuseets samlingar. Denna skulpturgrupp finns dock i en mängd kopior runtom i världen. Denna antika skulptur visar den trojanska prästen Laokoon, flankerad av sina söner Antiphantes och Thymbraeus, när de kämpar mot två gigantiska ormar som gudarna har skickat på dem. Berättelsen om Laokoons fruktansvärda öde beskrevs i litteraturen bland annat hos de antika författarna Homeros och Vergilius och är en del av berättelsen om den trojanska hästen, som alltså hänger ihop med de historiska händelserna i det trojanska kriget som sägs ha utkämpats mellan Grekland och Troja någon gång på 1100- eller 1200-talet före Kristus. Vi går till grunden med myten om Laokoon och Troja och vad man egentligen vet om var Troja låg. Men vi berättar också hur man kan följa Laokoongruppen genom tiden från att Plinius den äldre 77 efter Kristus verkar ha identifierad dess upphovsmän - tre stenhuggare från Rhodos vid namnen Agesandros, Polydoros, and Athenodoros - till att skulpturen återupptäcktes i januari 1506 på Felice De Fredis vingård som var belägen nära Colosseum på Esquilinen i Rom. Vi berättar om några försök som sedan dess har gjorts att ta fram mer kunskap om verket och att rekonstruera de delarna som inte kunnat återfinnas i utgrävningar. Och vi berättar också hur intresset för den antika Laokoonskulpturen fick en nytändning i och med 1700-talets utgrävningar av antiken och framväxten av den nyklassicistiska konsten som utfördes med antiken som förebild. Sedan denna tid har Laokoongruppen varit ett av dem mest diskuterade konstverken i vår konsthistoria med fokus på dess formspråk och dess känslomässiga uttryck. Framför allt den tyske konstskribenten Johann Joachim Winckelmann skrev fram den ideala skönheten han upplevde i den antika konsten, och hans åter och åter nypublicerade tankar blev snart allmängiltiga. Genom honom fick Laokoongruppen ännu större publicitet än vad den hade någonsin tidigare. Han skrev att Laokoongruppen följer konstens alla regler för fullkomlighet och att den äger precis samma excellenta kvalitéer som utmärkte just den grekiska antikens mästerverk: en ädel enkelhet och en stilla storhet, såväl i hållningen som i uttryck. Ända sedan dess har Laokoongruppens symbolkraft diskuterats och inspirerat utifrån det intensiva lidandet som framställs i denna skulptur, där Winckelmann såg en skildring av det mest omedelbara lidande, som uttrycker sig i alla muskler och nerver som spänner sig i kampen. Samtidigt framträder den “stilla storheten” han alltid påtalade: i Laokoons uttryck ser vi det kontrollerade, hur känslorna undertrycks av denna “store man”.
650 7a HUMANIORAx Konst0 (SwePub)6042 hsv//swe
650 7a HUMANITIESx Arts0 (SwePub)6042 hsv//eng
650 7a HUMANIORAx Konstx Bildkonst0 (SwePub)604012 hsv//swe
650 7a HUMANITIESx Artsx Visual Arts0 (SwePub)604012 hsv//eng
650 7a HUMANIORAx Konstx Konstvetenskap0 (SwePub)604072 hsv//swe
650 7a HUMANITIESx Artsx Art History0 (SwePub)604072 hsv//eng
650 7a HUMANIORAx Historia och arkeologix Arkeologi0 (SwePub)601032 hsv//swe
650 7a HUMANITIESx History and Archaeologyx Archaeology0 (SwePub)601032 hsv//eng
650 7a HUMANIORAx Historia och arkeologix Historia0 (SwePub)601012 hsv//swe
650 7a HUMANITIESx History and Archaeologyx History0 (SwePub)601012 hsv//eng
650 7a HUMANIORAx Historia och arkeologi0 (SwePub)6012 hsv//swe
650 7a HUMANITIESx History and Archaeology0 (SwePub)6012 hsv//eng
650 7a HUMANIORAx Annan humaniorax Antikvetenskap0 (SwePub)605012 hsv//swe
650 7a HUMANITIESx Other Humanitiesx Classical Archaeology and Ancient History0 (SwePub)605012 hsv//eng
653 a Laokoon
653 a Konsthistoriepodden
653 a Troja
653 a Plinius
653 a Homeros
653 a Vergilius
653 a Agesandros
653 a Polydoros
653 a Athenodoros
653 a Johann Joachim Winckelmann
7001 a Herlitz, Alexandra,d 1978u Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för kulturvetenskaper,Department of Cultural Sciences4 aut0 (Swepub:gu)xreial
7102 a Göteborgs universitetb Institutionen för kulturvetenskaper4 org
7730 t Konsthistoriepoddend : Acastg :31q :31
8564 8u https://gup.ub.gu.se/publication/337603

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Fried, Alexandra ...
Herlitz, Alexand ...
Om ämnet
HUMANIORA
HUMANIORA
och Konst
HUMANIORA
HUMANIORA
och Konst
och Bildkonst
HUMANIORA
HUMANIORA
och Konst
och Konstvetenskap
HUMANIORA
HUMANIORA
och Historia och ark ...
och Arkeologi
HUMANIORA
HUMANIORA
och Historia och ark ...
och Historia
HUMANIORA
HUMANIORA
och Historia och ark ...
visa fler...
HUMANIORA
HUMANIORA
och Annan humaniora
och Antikvetenskap
visa färre...
Artiklar i publikationen
Konsthistoriepod ...
Av lärosätet
Göteborgs universitet

Sök utanför SwePub

Wikipedia om författaren:
Alexandra_Fried
Fried, Alexandra,1976
sv

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy