SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Extended search

WFRF:(Dahlberg Anders)
 

Search: WFRF:(Dahlberg Anders) > När livet skakas om :

LIBRIS Formathandbok  (Information om MARC21)
FältnamnIndikatorerMetadata
00006025nam a2200421 4500
001oai:DiVA.org:vxu-5095
003SwePub
008090420s2008 | |||||||||||000 ||swe|
024a https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-50952 URI
040 a (SwePub)lnu
041 a sweb swe
042 9 SwePub
072 7a vet2 swepub-contenttype
072 7a lic2 swepub-publicationtype
100a Bremer, Anders,d 1957-u Växjö universitet,Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete4 aut0 (Swepub:lnu)gbran
2451 0a När livet skakas om :b patienters och närståendes erfarenheter av hjärtstopp utanför sjukhus
264 1a Växjö :b Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö Universitet,c 2008
300 a 101 s.
338 a electronic2 rdacarrier
520 a I Europa vårdar ambulanspersonal årligen cirka 300 000 människor med hjärtstopp. Ungefär en av tio överlever. Tidigare forskning har inte i någon större utsträckning berört hur överlevande patienter och närstående mår efteråt eller vilka etiska aspekter och problem som möter ambulanspersonal i dessa situationer. Med hjälp av en reflekterande livsvärldsansats är syftet med denna licentiatavhandling att beskriva vad det innebär att överleva hjärtstopp utanför sjukhus respektive närvara vid en nära persons hjärtstopp. Med utgångspunkt i det empiriska resultatet är syftet att belysa och diskutera etiska aspekter och problem av betydelse för ambulanspersonals vårdande ur ett normativt perspektiv.Avhandlingens empiriska resultat visar hur ogripbart det är att drabbas av hjärtstopp och hur uppvaknandet ur medvetslösheten innebär vilsenhet och kontrollförlust genom den minneslucka som tillfogats. Att överleva innebär därför ett sökande efter sammanhang så att situationen kan ges mening och förklaring till tankar, känslor och upplevelser. Känslan av sammanhang nås via andra människors berättelser tillsammans med egna minnen. I det fortsatta livet finns existentiell rädsla och otrygghet där den egna identiteten och meningen i livet omvärderas i takt med en växande insikt om hur den egna kroppen påverkats av hjärtstoppet. Ibland upplevs kroppen som begränsad vilket skapar otrygghet och rädsla. I det fortsatta livet kan det finnas skuldkänslor för det inträffade likväl som att hjärtstoppet ses som en opåverkbar händelse. Men det finns även tacksamhet och glädje över välbefinnande och trygghet i ett förändrat liv där vardagliga sysslor ger tillvaron en viss stadga. Det passerade livshotet införlivas i ett liv där mänskliga relationer blivit än viktigare värden i ett gott liv.Närvaro vid en nära persons hjärtstopp omkullkastar känslan av kontroll. Allt upplevs overkligt, tiden tycks stanna upp och samtidigt är verkligheten extremt påtaglig. Förvåning övergår snabbt till ett kaos av tankar och känslor där panik, chock och fruktan griper tag. Verkligheten innebär ett överväldigande och ensamt ansvar där närstående känner sig otillräckliga. Väntan på professionell hjälp känns lång och det är en befriande känsla då ambulanspersonal anländer och övertar ansvaret. Samtidigt väcks hopp om att patienten ska överleva. För närstående är allt kaotiskt, ångestfyllt och omtumlande då de kastas mellan hopp och misströstan för att slutligen få ett overkligt och ogripbart besked om den nära personens överlevnad eller död. Livets grundvalar skakas om och uppmärksammar livets skörhet och att inget kan tas för givet. Efter händelsen finns obesvarade frågor och oro som riskerar att leda till ensamhet i sorg eller i en oro för den överlevandes framtid. Oavsett vilket, riskerar ensamheten att leda till uppoffring av egna och viktiga behov.I ett gott beslut balanseras etiska normer att rädda liv, rätten till värdig/god död, autonomiprincipen samt att göra gott och inte skada. Den övergripande normen vid hjärtstopp är att rädda liv. Att i det akuta skedet avgöra om patienten räddas till ett acceptabelt liv är svårt. Det empiriska resultatet ger dock stöd för att återupplivning bör göras vid behandlingsbara hjärtstopp samtidigt som resultatet visar hur svårt det är att dra en gräns för vad ett acceptabelt liv är. Undantagsvis är det goda beslutet att avstå från eller avbryta återupplivning, exempelvis vid förekomst av ett giltigt förhandsdirektiv. En värdig/god död är då det primära. Ett utökat etiskt ansvar för ambulanssjuksköterskor kan vara att de ges beslutsrätt för avbrytande av återupplivning. Ett annat ansvar handlar om möjligheten att främja ett gott liv för överlevande genom att efteråt bidra med kunskap som kan skapa förlorade sammanhang. Ansvaret för närstående kan innebära att meningslös återupplivning inte görs ”för deras skull” utan att deras behov möts på bättre sätt.
650 7a MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAPx Hälsovetenskapx Omvårdnad0 (SwePub)303052 hsv//swe
650 7a MEDICAL AND HEALTH SCIENCESx Health Sciencesx Nursing0 (SwePub)303052 hsv//eng
653 a hjärtstopp
653 a ambulanssjukvård
653 a etik
653 a vårdvetenskap
653 a fenomenologi
653 a livsvärldsforskning
653 a Caring sciences
653 a Vårdvetenskap
653 a Vårdvetenskap
653 a Caring Science
700a Dahlberg, Karin,c Professoru Växjö universitet,Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete4 ths
700a Sandman, Lars,c PhDu Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås4 ths
700a Silfverberg, Gunilla,c Professoru Ersta Sköndal högskola AB, Institutionen för vårdvetenskap4 opn
710a Växjö universitetb Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete4 org
856u https://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:212040/FULLTEXT01.pdfx primaryx Raw objecty fulltext
8564 8u https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5095

Find in a library

To the university's database

Search outside SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view