oLika TillSAMmanS: En kartläggning av folkhögskolors lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar

↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Sökning: WFRF:(Nylander Per) > (2015-2019) > oLika TillSAMmanS :

oLika TillSAMmanS : En kartläggning av folkhögskolors lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar

Nylander, Erik (författare): Linköpings universitet,Pedagogik och vuxnas lärande,Utbildningsvetenskap

Bernhard, Dörte (författare): Linköpings universitet,Pedagogik och didaktik,Utbildningsvetenskap

Rahm, Lina, 1973- (författare): Linköpings universitet,Pedagogik och vuxnas lärande,Utbildningsvetenskap

visa fler...

Andersson, Per (författare): Linköpings universitet,Pedagogik och vuxnas lärande,Utbildningsvetenskap

visa färre...

(creator_code:org_t)

Linköping : Linköping University Electronic Press, 2015
Svenska 64 s.
Serie: Studier av vuxenutbildning och folkbildning, 1654-2010 ; 7

Relaterad länk:: https://kth.diva-por... (primary) (Raw object); visa fler...; https://liu.diva-por... (primary) (Raw object); https://urn.kb.se/re...; https://urn.kb.se/re...; visa färre...

Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)

Abstract Ämnesord

Stäng

I Sverige finns det sedan en lång tid tillbaka flera utbildningsinstitutioner utanför det formella skolväsendet vilka erbjuder utbildningsmöjligheter för ungdomar och vuxna. En central plats i detta utbildningslandskap har Sveriges 150 folkhögskolor. Den här rapporten handlar om folkhögskolornas arbete med deltagare med funktions--‐ nedsättningar eller, mer precist, om de lärmiljöer i vilka folkhögskolornas pedagogiska arbete sker och hur dessa är utformade och anpassade för deltagare med funktions--‐ nedsättningar. Frågor om skolors lärmiljöer kan anses vara särskilt relevanta för deltagare med funktionsnedsättningar. En vanlig distinktion inom detta forskningsfält gör gällande att en funktionsnedsättning blir ett funktionshinder först i mötet med en hindrande omgivning.I rapporten visar vi att folkhögskolorna har fått en alltmer framträdande specialpedagogisk funktion i det svenska utbildningssystemet. Exempelvis har andelen deltagare med funktionsnedsättningar på de allmänna kurserna gått från att utgöra var femte deltagare 1997, till var tredje 2013. Ökningen i andel deltagare som kategoriseras som funktionsnedsatta är således väldigt kraftig på senare år. Bland dessa personer är grupperna med neuropsykiatriska diagnoser (särskilt ADHD), med svår psykisk ohälsa och med grava läs- och skrivsvårigheter de största till antalet. Men även deltagare med medicinska, fysiska och kliniska funktionsnedsättningar visar sig särskilt benägna att söka sig till, och använda sig av, folkhögskolornas utbildningsalternativ. Denna ökning av andelen deltagare med funktionsnedsättning verkar också återspegla sig i hur lärarna på folkhögskolorna upplever sitt arbete och sina kompetensbehov. En nyligen genomförd enkätstudie visar att utveckling av kompetensen för att upptäcka och stödja deltagare i behov av särskilt stöd är det som folkhögskollärarna efterfrågar i störst utsträckning – ett kompetensbehov som torde ha uppstått ur de nya villkor som förändringar av deltagargrupperna innebär.Dessa utvecklingstendenser är samtidigt svåra att frikoppla från andra samhällsförändringar, såsom det stora antal elever som lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg varje år eller ett ökat bruk av neuropsykiatriska diagnoser. Mot bakgrund av den livfulla debatt som på senare tid har förts om den svenska gymnasieskolans kris och de många elever som slås ut från denna skolform, är det förvånande att vi inte vet mer om de utbildningsinstitutioner som ”tar vid” och hur de arbetar med grupper som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden.Mot bakgrund av dessa förändringar menar vi att det är särskilt motiverat att ta ett samlat grepp om frågan hur folkhögskolorna arbetar och anpassar sina verksamheter till deltagare med funktionsnedsättningar. I denna kartläggning tar vi hjälp av officiell statistik för att visa hur antalet och andelen deltagare med funktionsnedsättningar förändrats i skolformen över tid, men frågar även folkhögskolornas representanter hur de anser att folkhögskolornas lärmiljöer är tillgängliggjorda och anpassade för deltagare med olika funktionsnedsättningar. Innan vi ger oss i kast med dessa frågeställningar ska vi säga någonting om vårt övergripande syfte och bakgrunden till rapporten.Rapporten är strukturerad enligt följande: först introduceras folkhögskolorna som skolform genom att deras politiska syften, finansiering samt kursverksamhet beskrivs. Därefter kommer ett avsnitt som redogör för studiens metod och design. Resultatavsnittet inleds med övergripande kartbilder över antalet deltagare på folkhögskolorna indelade efter breda funktionshinderområden. Därefter följer en analys över de motiv och påverkansfaktorer som folkhögskolornas lärare och verksamhetsledare tillerkänner betydelse i enkätsvaren. Sedan kommer en mer detaljerad analys över skolmiljöernas utformning med avseende på (i) multiprofessionalitet, (ii) pedagogiska strategier samt (iii) tekniskt och fysiskt stöd. Till sist diskuterar vi vad folkhögskoleföreträdarna själva framhåller som framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden i skolornas arbete med att anpassa och tillgängliggöra deras lärmiljöer för deltagare med funktionsnedsättningar. På basis av dessa svar resonerar vi om det arbete som görs inom ramen för folkhögskolorna redan idag och om vad som eventuellt kan behöva förbättras.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES -- Educational Sciences (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
rap (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...: Nylander, Erik; Bernhard, Dörte; Rahm, Lina, 1973 ...; Andersson, Per

Om ämnet

SAMHÄLLSVETENSKAP: SAMHÄLLSVETENSKA ...; och Utbildningsveten ...; och Pedagogik

SAMHÄLLSVETENSKAP: SAMHÄLLSVETENSKA ...; och Utbildningsveten ...; och Didaktik

SAMHÄLLSVETENSKAP: SAMHÄLLSVETENSKA ...; och Utbildningsveten ...

Delar i serien: Studier av vuxen ...

Av lärosätet: Kungliga Tekniska Högskolan; Linköpings universitet

Sök utanför SwePub

Sök vidare i:: Google; Google Book Search; Google Scholar

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se