The Organization of R&D - Sourcing Strategy, Financing and Relation to Trade

• This thesis deals with the organization of R&D from a micro perspective in order to get a better idea of how to generate economic growth in the long run. What kind of R&D policies should be promoted? This thesis contributes to the existing literature by investigating other data sets than before, by using more modern econometric techniques and by extending the investigated variables. Chapter 2 examines the role of foreign sales in stimulating R&D as compared to a domestic sales effect, and finds, in line with the literature, that R&D rises proportionally to sales in cross-sections from 1991 to 2001. Among manufacturing firms, foreign sales are distinctly more associated with an increase in R&D than domestic sales. For service firms, domestic sales are as important as foreign. The results are consistent with the hypotheses that manufacturing firms more easily separate production from R&D, economize on transport costs and are subject to learning-by-exporting effects. In general, the results highlight the dependence on openness in stimulating R&D in a small economy, especially among manufacturing firms. Chapter 3 uses a panel of Swedish manufacturing firms to examine the effects of internal and external R&D on total factor productivity over the period 1991-2004. The findings give some support to the notion of complementarity between internal and external R&D, especially in industries with high R&D intensities, and suggest that the employees’ level of education is important for the firm’s capabilities to absorb external R&D. However, external R&D is generally found to have a negative effect on productivity and internal R&D is only significant when not including interaction terms between internal R&D and external R&D or human capital. Chapter 4 examines the productivity effects of privately and publicly funded R&D, both performed in the private sector. In doing so, it ascertains whether there are differences in the direct effects on an industry’s total factor productivity growth, and whether the spillover effects of R&D performed in other industries within a country differ in terms of the two sources of funding. Using a panel of industries from 13 OECD countries, it is found that privately funded R&D has a positive productivity effect, but with diminishing returns. Publicly funded R&D shows signs of increasing returns to scale, but the total effect is negative for most industries in the sample. The results concerning spillover effects are less robust, but there is some evidence of positive spillover effects from privately funded R&D, whereas spillovers from publicly funded R&D have an insignificant or a negative effect on an industry’s productivity growth.

• Popular Abstract in Swedish På lång sikt drivs ekonomisk tillväxt av teknisk utveckling. Det är genom att kunna producera mer och bättre produkter givet samma insatsfaktorer som bruttonationalprodukten (BNP) växer i det långa loppet. Men vad är det då som genererar teknisk utveckling? Jo, satsningar på forskning och utveckling (FoU). Dock är det så att resultaten från FoU – ny kunskap och ny teknik – kan spridas i ekonomin utan kostnad vilket gör det svårt för det företag som har utfört forskningen att få den avkastning på forskningen som det behöver. Detta leder till att det utförs mindre forskning i ekonomin än vad som är optimalt för samhället. På grund av denna underinvestering finns det en lång tradition av offentligt stöd till FoU. Denna avhandling behandlar olika aspekter av organisationen av FoU för att öka förståelsen för hur det offentliga stödet kan utformas för att i slutändan stimulera ekonomisk tillväxt på lång sikt. Kapitel 2 undersöker en gammal forskningsfråga gällande om stora eller små företag har fördelar i utförandet av FoU. I dessa undersökningar brukar man mäta storlek med antal anställda eller omsättning. Detta kapitel utvidgar frågan genom att studera om ett företags utgifter för forskning och utveckling påverkas olika av förändringar i försäljning på exportmarknaden jämfört med hemmamarknaden. I linje med tidigare resultat hittar vi att FoU ökar proportionellt med total försäljning. Men bland tillverkningsföretag är det en starkare koppling mellan FoU-utgifter och export än med försäljning på hemmamarknaden. För tjänsteföretag är försäljning på export- respektive hemmamarknaden lika viktiga som bestämningsfaktorer för mängden FoU. Resultaten stämmer med hypotesen om att det är lättare för tillverkningsföretag att skilja produktionen från FoU och därmed kan spara in på transportkostnader. Generellt visar resultaten på vikten av öppenhet för att stimulera FoU i en liten ekonomi, speciellt bland tillverkningsföretag. Kapitel 3 studerar om den FoU som ett företag har utfört själv (intern FoU) och den FoU som företaget har utlokaliserat (extern FoU) ger olika effekter på företagets produktivitet. Resultaten i kapitlet ger visst stöd för hypotesen om komplementaritet mellan intern och extern FoU på så sätt att avkastningen på extern FoU blir större ju mer intern FoU ett företag utför. Resultaten ger också visst stöd för att de anställdas utbildningsnivå påverkar företagets förmåga att ta till sig och använda den forskning som utförts i extern regi. Dock visar resultaten också på att extern FoU ger en negativ effekt på produktiviteten vilket kan förklaras antingen med att användandet av extern FoU är något som företag gör när det går dåligt eller att de bara gör det ibland och därmed inte har lämpliga rutiner och den kunskap som behövs för att utnyttja externa resurser på bästa sätt. Kapitel 4 undersöker om produktivitetseffekterna varierar beroende på om det är den privata eller den offentliga sektorn som finansierar forskningen. Kapitlet undersöker bara produktivitetseffekter från FoU som utförs i den privata sektorn men tittar både på direkta skillnader för den utförande industrin och på skillnader i spridningseffekter – om det blir olika produktivitetseffekter för en industri av total privatfinansierad FoU och total offentligt finansierad FoU som utförs i andra industrier i landet. Resultaten visar på vikten av privat finansierad forskning för produktiviteten medan offentligt finansierad forskning verkar ha en negativ effekt. Det kan därmed vara så att den offentliga sektorn är dålig på att välja ut projekt att finansiera eller att den privata sektorn inte bryr sig lika mycket om hur den använder de offentliga medlen jämfört med de privata. Men det skulle också kunna vara så att de offentliga medlen är riktade mot projekt som tar längre tid att generera positiva effekter eller att det finns andra mål med den offentliga finansieringen än att öka industrins produktivitet, som t.ex. att förbättra sjukvård eller att uppnå mer forskningssamarbeten som kan gynna spridningen av teknik och därmed produktiviteten för hela ekonomin.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Ekonomi och näringsliv -- Nationalekonomi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Economics and Business -- Economics (hsv//eng)

Nyckelord

Productivity

Exports

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)