Mobbning, interaktion och meningsproduktion: Lokala kulturer, individuella trakasserier och kategoriell uteslutning

↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Sökning: WFRF:(Agevall Ola) > Mobbning, interakti...

Mobbning, interaktion och meningsproduktion : Lokala kulturer, individuella trakasserier och kategoriell uteslutning

Agevall, Ola (författare): Växjö universitet,Institutionen för samhällsvetenskap

(creator_code:org_t)

LIber; Malmö, 2007
2007
Svenska.
Ingår i: Social interaktion. - : LIber; Malmö. - 9789147087471 ; , s. 164-188

Relaterad länk:: https://urn.kb.se/re...

Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)

Abstract Ämnesord

Stäng

Mobbning som företeelse har en obestämd men med all sannolikhet mycket lång historia. Som begrepp har det däremot en betydligt kortare livstid, och under sitt livslopp har det genomgått viktiga betydelseskridningar. Det vi idag menar med mobbning är inte detsamma som avsågs med begreppet när det först blev en offentlig angelägenhet i slutet av 1960-talet. Den första delen av denna uppsats skildrar den meningsproduktion som, via interaktioner mellan vardagsspråk och vetenskap, har format och omformat mobbningsbegreppet. Historiken är ett preludium till ett teoretiskt bidrag, vars syfte är att ge en ny ingång till studiet av mobbning som företeelse. Mobbningsdiskursens historia har, direkt och indirekt, präglat forskningen på området – forskningens huvudfåra är kvantitativ och individualpsykologisk, med fokus på stabila personlighetskarakteristika hos offer och förövare. Men vid sidan av allfartsvägen har det också vuxit fram alternativ. Ett sådant är Björn Erikssons analyser av mobbning. Det teoretiska resonemang som utmejslas i denna uppsats tar sin utgångspunkt i de mekanismer som Eriksson identifierar. Interaktion och meningsproduktion återkommer här som huvudrollsinnehavare, men nu i en helt annan mening än den som avsågs i beskrivningen av mobbningsdiskursens historia. Nu gäller analysen social interaktion och meningsproduktion inom ramen för begynnande och fullt utvecklade mobbningsrelationer – två faktorer som fått underordnad betydelse i den dominerande forskningstraditionen på området. Arbetet med att vidareutveckla Erikssons teori tar som sin stödjepunkt en sekundäranalys av två hittills orelaterade forskningslitteraturer, barnetnografier och kvantitativa studier av öknamn. Resultatet är ett teoretiskt ramverk som bland annat förmår göra reda för relationen mellan individualiserande mobbning och kategoriellt bundna trakasseriformer som rasism och homofobi.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP -- Sociologi (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES -- Sociology (hsv//eng)
HUMANIORA -- Filosofi, etik och religion -- Idé- och lärdomshistoria (hsv//swe)
HUMANITIES -- Philosophy, Ethics and Religion -- History of Ideas (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Nyckelord

Mobbningsbegreppets historia
Mobbning
Kategoriell uteslutning
Rasism
Individualisering
Sociology
Sociologi
History of science and ideas
Idé- o lärdomshistoria
Education
Pedagogik
Sociology
Sociologi

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
kap (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Social interaktion (Sök värdpublikationen i LIBRIS)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...: Agevall, Ola

Om ämnet

SAMHÄLLSVETENSKAP: SAMHÄLLSVETENSKA ...; och Sociologi

HUMANIORA: HUMANIORA; och Filosofi etik oc ...; och Idé och lärdomsh ...

SAMHÄLLSVETENSKAP: SAMHÄLLSVETENSKA ...; och Utbildningsveten ...; och Pedagogik

Artiklar i publikationen: Social interakti ...

Av lärosätet: Linnéuniversitetet

Sök utanför SwePub

Sök vidare i:: Google; Google Book Search; Google Scholar

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se