Planning contexts : Bureaucracy and rule relations in French urbanism

• This thesis examines practices of contextualization in urban planning in Bordeaux. While planning theorists have established the importance of attending to the diversecontexts that shape urban planning, few studies have inquired about the ways urbanplanning activities shape contexts. When the Bordeaux Métropole intercommunal organization set out to reviseits land-use plan, a document positing the regulations applicable for building permitapplications, the resulting plan was intended to be less bureaucratic and more“adapted to context.” I explore the implications of this claim based on fieldworkon rule relations among planners, permit reviewers, metropolitan officials, local politicians, and planning documents. Beginning with the assumption that what is important to plans may be external to their content, I follow the land-use plan from preparation to implementation in the permit review. The activities in Bordeaux are framed through theories on the role of bureaucracy and flexibility in contemporary urban planning, while the issue of context is analyzed through an anthropological lens that understands contexts as never pre-existing, but produced through practices.The study shows how urban planning in Bordeaux unfolded amidst clashing contexts and overlapping temporalities, including national reforms of local government in favor of intercommunal planning and enhancement of shared longterm plans with flexible modalities, planners working for a regulatory framework adaptable to diverse settings, permit reviewers concerned with ensuring the legalaccuracy of permit decisions, and municipal election cycles. The permit review became a strategically important activity in which modalities of flexibility were used to ensure municipal authority in response to a shifting political landscape that empowered the intercommunal government. The revision of the plan to be “adapted to context” came to imply a municipal concern to influence permits in a continuous present, in opposition of the longer-term temporality imposed by a common landuseplan among municipalities within the metropole. In this situation, local planning actors grappled with the distribution of the capacity to define which contextsmattered, at what moment, and by whom those definitions were made. By showing how urban actors selectively deployed divergent views on the notion of context, this study underlines the importance of attending to the politics of contextualizationin urban planning.

• I den här studien undersöks hur kontextualiseringspraktiker är närvarande inom stadsplanering i Bordeaux. Vikten av att undersöka stadsplanering i relation till olika kontextuella faktorer har betonats länge bland planeringsforskare. Samtidigt finns få studier som undersöker hur stadsplanering bidrar till formandet av kontexter, och än mer sällan som omfattar bygglovshandläggning som en del av planeringsprocessen. När den mellankommunala organisationen Bordeaux Métropole initierade enrevidering av sin markanvändningsplan, som specificerar bygglovsregler, så var ambitionen att planen skulle göras ”kontextanpassad”. Jag undersöker vad det inneburit i praktiken genom fältarbete bland planerare, bygglovshandläggare, andra tjänstepersoner, lokala politiker och planeringsdokument. Utifrån antagandet att det som är av betydelse för hur en plan används inte nödvändigtvis framgår av planens innehåll följer jag markanvändningsplanen från hur den togs fram till hur den togsi bruk. Planeringspraktikerna i Bordeaux analyseras genom teorier om byråkrati och flexibilitet i samtida stadsplanering, medan frågan om kontext analyseras genom en antropologisk lins där kontexter förstås som kontinuerligt skapade och vidmakthållna genom praktiker. Planeringsprocessen i Bordeaux formades i relation till olika ibland kolliderande kontexter och överlappande temporaliteter: nationella reformer som främjade regional planering och ökad adaptivitet inom den långsiktiga markanvändningsplaneringen, planerare som beredde anpassningsbara bygglovsregler till varierade miljöer, bygglovshandläggare som fokuserade på att förbereda juridiskt korrekta bygglovsbeslut och borgmästare som förhöll sig till inflytande över den byggda miljön i relation till kommunalval. Som reaktion på politisk-administrativa reformer där mer kompetens överförts till mellankommunal nivå visar studien på hur bygglovshanteringen utvecklats som en strategiskt viktig aktivitet där adaptiva element i markanvändningsplanen användes för att hävda kommunal auktoritet. I spänning med de långsiktiga överenskommelser som utarbetats i den mellankommunalamarkanvändningsplanen kom ambitionen om en ”kontextanpassad” plan att innebära en möjlighet för kommuner att kontinuerligt påverka bygglovsprocesser. Lokala planeringsaktörer brottades med fördelningen av mandat att definiera vilka kontexter som spelade roll, i vilka sammanhang, och av vem de definierades. Genom att visa hur olika planeringsaktörer selektivt använde sig av begreppet kontext, betonar den här studien hur angeläget det är att rikta fokus mot de politiska dimensionerna av kontextualiseringspraktiker i stadsplanering.

Nyckelord

urban planning

bureaucracy

plans

interpretative practices

contextualization

France

Planering och beslutsanalys

Planning and Decision Analysis

Urbana och regionala studier

Urban and Regional Studies

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

dok (ämneskategori)