Risk factors of long-term social assistance recipiency among lone mothers : The case of Sweden

• For decades, lone mothers have been vastly overrepresented among Swedish social assistance recipients. In Sweden, social assistance is administered in the personal social services. The study aims to explore and analyse factors associated with long-term recipiency among lone mothers. The empirical material consists of micro data on 875 randomly selected lone mothers receiving social assistance in any of the three major cities of Sweden in 2007. In the analysis, a distinction is made between household demographics (e.g. ethnicity) and individual factors (subdivided into individual impairments (e.g. psychosocial conditions) and financial vulnerability (e.g. unemployment)). The main findings are: (1) even though household demographics alone show low explanatory value for long-term social assistance recipiency, analysed factors remain significant when controlling for individual factors; (2) among individual factors, only variables indicating financial vulnerability are significant. A main conclusion in the study is that social workers should be attentative that subgroups within the larger population of lone mothers have higher risk of long-term recipiency (e.g. non-native origin). Furthermore, policy revisions should be considered for this group, since personal social services extensively address individual impairments whereas long-term recipiency is strongly associated with structural factors.

• Ensamstående mödrar med socialbidrag—faktorer kopplade till överrisker för långvarigt bidragstagandeUnder flera decennier har ensamstående mödrar varit kraftigt överrepresenterade bland socialbidragshushållen. I studien undersöks faktorer kopplade till långvarigt bidragstagande (minst 10 månader under ett kalenderår) inom gruppen. Studien bygger på individdata kring 875 slumpmässigt utvalda ensamstående mödrar som uppbar socialbidrag någon gång i Stockholm, Göteborg eller Malmö under 2007. I analysen görs en distinktion mellan faktorer på hushållsdemografisk och individuell nivå, där de senare delas in i individuella hinder (t ex psykosociala problem) och ekonomisk utsatthet (t ex arbetslöshet). Medan hushållsdemografiska faktorer är mer eller mindre oföränderliga, kan individuella faktorer ses som principiellt åtkomliga via sociala insatser på individnivå (främst individuella hinder) eller fördelningspolitik på gruppnivå (främst ekonomisk utsatthet). Studiens huvudsakliga resultat är (1) trots att hushållsdemografiska faktorer (ålder, etnicitet, familjestorlek och utbildning) har lågt självständigt förklaringsvärde, kvarstår de som signifikanta vid kontroll för individuella faktorer; (2) bland individuella faktorer är enbart variabler som mäter ekonomisk utsatthet (arbetslöshet, avsaknad av ersättning från socialförsäkring samt avsaknad av löneinkomster) av betydelse. En slutsats som dras av studien är att socialbidragshandläggare bör vara uppmärksamma på att vissa undergrupper (t ex invandrare) bland ensamstående mödrar löper större risk att hamna i ett långvarigt bidragstagande. En annan slutsats är att man bör överväga policyrevisioner på samhällsnivå för klientgruppen. För närvarande syftar socialbidragshandläggning i stor utsträckning till att hitta förklaringar och lösningar på individers ekonomiska problem hos dem själva, samtidigt som det långvariga bidragstagandet inom gruppen i avgörande utsträckning har kopplingar till strukturella faktorer.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

Nyckelord

Income Support/Social Assistance

Social Policy

Gender/Feminism

Lone Mothers

Ensamstående mödrar

ekonomisk utsatthet

psykosociala problem

långvarigt socialbidragstagande

Social Work

socialt arbete

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

art (ämneskategori)