OSCE som metod för examination efter verksamhetsförlagd utbildning inom klinisk farmaci

• OSCE (objective structured clinical examination) som metod för examination efter verksamhetsförlagd utbildning inom klinisk farmaciMaria Swartling och Elisabet Nielsen. Avd för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala universitetIntroduktion: På magisterprogrammet i klinisk farmaci, som är en yrkesinriktad utbildning, finns kursmål för kliniska arbetsmetoder samt kommunikationsfärdigheter. För att examinera dessa mål används OSCE (objective structured clinical examination). OSCE presenterades 1975 (Harden et al) som en metod att utvärdera klinisk kompetens hos medicinstuderande på ett objektivt sätt. Sedan dess har metoden utvecklats och används också inom farmaciutbildningar med klinisk inriktning (Sturpe, 2010).Metod: Som förberedelse inför VFU (verksamhetsförlagd utbildning) får studenten öva på arbetsmetoder och kommunikation under workshops och under en övnings-OSCE som är upplagd på samma sätt som den examinerande OSCE:n. Därefter går studenten ut på VFU och använder där metoderna i verkliga situationer. Studenten handleds under VFU men handledaren har inte en examinerande roll.OSCE i klinisk farmaci bygger på ett patientfall där studenten först får genomföra en läkemedelsintervju hos en skådespelare som spelar patient. Därefter får studenten möta en person som spelar läkare i en rondsituation, lägga fram åtgärdsförslag och argumentera för dessa. Under båda dessa samtal sitter en bedömare med och bedömer arbetsmetoderna samt kommunikationen enligt i förväg bestämda bedömningskriterier som utgår från kursmålen. Resultat/Diskussion: Kursvärderingar visar att studenterna överlag uppskattar examinationsformen och att den ger en rättvisande bild av deras förmåga. Den kritik som framkommit rör framför allt att situationen är konstlad och inte liknar verkligheten. Patientsamtalet upplevs som mindre verklighetstroget än rondsituationen. De uppskattar möjligheten att få öva på OSCE-situationen en gång innan examination så att de vänjer sig vid formatet.Lärarna upplever att OSCE är en bra metod för att garantera att målen för färdigheter uppnås. Med hjälp av bedömningskriterierna kan man på ett transparent sätt underkänna studenter när så behövs och visa på vilka delar som brister. En utmaning med examinationsformen är att det är resurskrävande. Det ligger ett stort förberedelsejobb bakom varje OSCE och det involverar fyra personer som skådespelare/bedömare på examinationsdagen. Förberedelsearbetet underlättas av att engagera en lärare som arbetar i klinisk praktik, då riktiga patientfall kan användas som underlag.Genom att examinera VFU på ett objektivt sätt under samma förutsättningar för alla studenter säkerställs en rättvis och homogen bedömning. Ett alternativ kan vara att handledaren examinerar studenten under VFU, men då riskerar bedömningen att bli olika för olika studenter och risken för subjektivitet i bedömningen ökar. Ett annat alternativ kan vara att en examinator besöker studenterna under VFU och examinerar på plats, men då studenterna är placerade på olika platser i landet är detta inte praktiskt genomförbart i det här fallet.Slutsats: OSCE fungerar som en bra metod att examinera kliniska färdigheter och kommunikation för studenter inom klinisk farmaci. Den största kritiken från studenthåll är att situationen inte är helt verklighetstrogen. Att öva på OSCE vid ett tillfälle innan examination förbereder studenterna på ett bra sätt. Harden RM et al. Assessment of clinical competence using objective structured examination. BMJ 1975;1:447-451Sturpe DA. Objective structured clinical examinations in Doctor of Pharmacy programs in the United States. Am J Pharm Educ 2010;74:1-6 

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Klinisk medicin (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Clinical Medicine (hsv//eng)

Nyckelord

Pharmaceutical Science

Farmaceutisk vetenskap

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

kon (ämneskategori)