SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

WFRF:(Lundqvist Anna)
 

Sökning: WFRF:(Lundqvist Anna) > Judiska entreprenör...

Judiska entreprenörer i det tidiga 1800-talets Göteborg

Brismark, Anna, 1970 (författare)
Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för historiska studier,Department of Historical Studies
Lundqvist, Pia, 1964 (författare)
Gothenburg University,Göteborgs universitet,Institutionen för historiska studier,Department of Historical Studies
 (creator_code:org_t)
2011
2011
Svenska.
Ingår i: Det nordiske historikermøtet, Tromsö 11–14 augusti 2011 Sessionen: Etnisitet, kjønn og entreprenørskap i nordiske byer, ca. 1850-2000.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Internationell forskning har visat att judar i mycket högre utsträckning än icke-judar var involverade i de branscher som var framträdande i den ekonomiska moderniseringsprocessen och i framväxten av ett marknadssamhälle. I samband med detta har deras entreprenörsinriktade verksamhet och betydelse för förnyelse av tillverkning och handel särskilt betonats. Detta gäller framför allt textilindustrin där judar både agerade som handelsaktörer och producenter. Deras framgång har bland annat ansetts bero på deras tillgång till gränsöverskridande relationer. Den judiska tron och gemensamma erfarenheter kunde utgöra en viktig grund för handelsförbindelser. Vidare har man lyft fram hur den diskriminerande lagstiftningen utestängde judarna från många verksamheter. Detta innebar att de skapade sig en smal nisch inom såväl internationell som nationell handel. Samtidigt som detta, åtminstone delvis, kan förklara deras framträdande roll inom produktionen av och handeln med textiler och kolonialvaror bör detta ha påverkat gruppens möjligheter att integreras med städernas övriga borgarklass. År 1815 fanns cirka 800 judar i Sverige. Av dessa bodde 481 i Stockholm, 215 i Göteborg, 54 i Norrköping och 35 i Karlskrona. Enligt judereglementet, som gällde mellan 1782 och 1838, fick judar endast vara bosatta i dessa svenska städer. De hade begränsad handelsfrihet och fick heller inte syssla med hantverk som innefattades av skråstadgan. Trots att de var så få kom den grupp som bosatte sig i Göteborg kring sekelskiftet 1800 att spela en viktig roll för stadens tidiga industrialisering och de sysslade även med handel. Särskilt många fanns inom textil- och manufakturhandeln. Trots detta har deras betydelse för svenskt näringsliv och samhällsutveckling inte uppmärksammats i någon större omfattning. Vid den aktuella sessionen kommer vi att presentera en begränsad del av vårt 3-åriga forskningsprojekt ”En judisk väv av textilier och handelskontakter”. Projektets mål är att öka kunskapen om hur moderna och eftertraktade konsumtionsvaror förmedlades till en bred allmänhet inom Sverige och mer specifikt vilken roll de judiska köpmännen och producenterna i Göteborg spelade i detta sammanhang. Den delstudie som presenteras här fokuserar på den verksamhet den judiska gruppen bedrev och deras relation till övriga köpmän och producenter i Göteborg. Studien berör både lagstiftning och mer informella politiska och sociala relationer, men framför allt näringsidkarnas verksamheter och kommersiella nätverk.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)
HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)
kon (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Brismark, Anna, ...
Lundqvist, Pia, ...
Om ämnet
HUMANIORA
HUMANIORA
och Historia och ark ...
och Historia
Artiklar i publikationen
Av lärosätet
Göteborgs universitet

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy