Sökning: onr:"swepub:oai:DiVA.org:kau-14617" >
Ett dubbelt trauma? :
Ett dubbelt trauma? : Medierapportering som stöd och belastning för överlevande efter olyckor och katastrofer
-
- Englund, Liselotte, 1964- (författare)
- Kunskapscentrum för Katastrofpsykiatri (KcKP), Institutionen för neurovetenskap, Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet
-
(creator_code:org_t)
- ISBN 9789173832625
- Karlstad : MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), 2012
- Svenska 28 s.
-
Serie: Forskning ; MSB443
- Relaterad länk:
-
https://www.msb.se/s...
-
visa fler...
-
https://urn.kb.se/re...
-
visa färre...
Abstract
Ämnesord
Stäng
- Syftet med projektet ”Det dubbla traumat” var att undersöka interaktionen mellan journalister och drabbade, främst med utgångspunkt i överlevandes upplevelser av;(a) mötet med journalister på skadeplats och (b) medierapporteringen (publiceringarna), samt i förekommande fall egen medieexponering.De huvudsakliga teoretiska utgångspunkterna har hämtats från journalistikoch medieforskning rörande bland annat journalistiska arbetsvillkor specifikt vid katastrofrapportering, pressetik samt nyhetsförmedling, medielogik och nyheters dramaturgi. Från det psykotraumatologiska fältet har teorier om krisoch stressreaktioner stått för viktiga perspektiv, både när det gällt utformning av frågor och vid analys av resultat. Ett flertal metoder har tillämpats, däribland litteraturgenomgångar, innehållsanalyser, webb- och postenkäter samt kvalitativa intervjuer. Denna populärvetenskapliga sammanställning ger en skissartad översikt över resultaten från de olika undersökningarna.Projekttiteln antyder en hypotes, nämligen att medieexponering och interaktion med journalister direkt efter en traumatisk händelse potentiellt skulle kunna innebära ett dubbelt trauma för den överlevande. Är så fallet?Enligt projektets resultat är svaret på den frågan både ja och nej. För vissa drabbade individer, i vissa situationer, kan både journalisters agerande på skadeplats och den medierapportering som följer upplevas som ett sekundärttrauma. För andra kan mediernas agerande och publiceringar kan upplevas som ett stöd och ett bidrag till känslan av sammanhang. En kategori överlevande upplever mediernas aktiviteter i anslutning till den traumatiska händelsen som mer eller mindre försumbara. Hela spektret av upplevelser och erfarenheter finns således representerat, och här framträder en delikat uppgift för reportern eller fotografen på plats: att avgöra vem, när och var det kan vara lämpligt eller olämpligt att intervjua, fotografera och rapportera. De överlevandes syn på medierapporteringen förändras också över tid. Fler negativa reaktioner finns på journalistiken i akutskedet än på längre sikt.Reportage och inslag av uppföljande och förklarande karaktär beskriver deflesta drabbade i mer positiva termer än nyhetsrapporteringen i direkt anslutning till händelsen.
Ämnesord
- SAMHÄLLSVETENSKAP -- Medie- och kommunikationsvetenskap -- Medievetenskap (hsv//swe)
- SOCIAL SCIENCES -- Media and Communications -- Media Studies (hsv//eng)
- SAMHÄLLSVETENSKAP -- Medie- och kommunikationsvetenskap -- Kommunikationsvetenskap (hsv//swe)
- SOCIAL SCIENCES -- Media and Communications -- Communication Studies (hsv//eng)
Nyckelord
- Media and Communication Studies
- Medie- och kommunikationsvetenskap
Publikations- och innehållstyp
- pop (ämneskategori)
- rap (ämneskategori)
Hitta via bibliotek
Till lärosätets databas