Kartläggning av barn i behov av stöd år 2002 : Eksjö kommun

• Följande rapport bygger på enkätsvar från olika myndigheter i Eksjö kommun som har rapporterat de barn/ungdomar i åldern 0-18 år som man i sin verksamhet kommer i kontakt med och som man känner oro för, p.g.a. en ogynnsam utveckling. Tjugo förutbestämda kriterier användes för att beskriva orsaken till myndighetens oro. Myndigheterna har också rapporterat om de insatser som görs redan idag samt om man bedömer att det kan bli aktuellt med ytterligare insatser nu eller i framtiden.Totalt inrapporterades 842 barn och ungdomar. Socialförvaltningen rapporterade 78 barn och ungdomar, Barnavårdscentralen 30 barn och skolan 689 barn och ungdomar. Av 45 enkätsvar framgår det inte vem som är rapportör. Vid bearbetningen av insamlat material har 10 enkätsvar uteslutits eftersom de inte var tillräckligt ifyllda. 103 enkätsvar uteslöt för att de flerrapporterade barn och/eller ungdomar och 17 enkätsvar uteslöts eftersom de rapporterade ungdomar som inte är skrivna i Eksjö kommun. Slutligen kom 712 barn och ungdomar att ingå i kartläggningen. Detta är drygt 18,8 % av alla aktuella barn och ungdomar. Av dessa är en klar majoritet pojkar (446 dvs. 62,6 %). För hela målgruppen främst tre huvudorsaker som ger anledning till oro hos berörda myndigheter. Det är;Föräldrarna brister i omsorgen, i stödet till den unge eller möjligheten att ge stimulans pågrund av sociala, mentala, fysiska eller psykiska handikapp och/eller missbruksproblem. För130 (av 712) barn och ungdomar anser man att det är huvudorsaken till oro.Barn/ungdomar som är introverta (tysta, blyga, nedstämda, mutister). För 69 av (712) barnoch ungdomar är det huvudorsaken till att man känner oro.Föräldrars separation eller ständiga konflikter påverkar den unge negativt. För 66 av (712)barn och ungdomar är det huvudorsaken till att man känner oro.Resultatredovisningen visar att skolan är den myndighet vars insatser dominerande är det också så att olika insatser inom skolan dominerar. Vanligast är undervisning i liten grupp och olika typer av specialundervisning. Olika typer av anpassad studiegång är också en vanlig insats att möta barn och ungdomar med olika svårigheter. Även olika psykosociala åtgärder förekommer också t.ex. stödsamtal med skolsköterska eller kurator. Vanligast av socialförvaltningens insatser är kontaktperson/familj.Berörda myndigheter uppmanas också att föreslå olika typer av nya insatser för de rapporterade barnen och ungdomarna. Även här dominerar olika typer av skolinriktade insatser. Vanliga förslag är undervisning i liten grupp och/eller olika typer av specialundervisning. När socialförvaltningen anses vara ansvarig myndigheter för önskade insatser föreslår rapporterande myndigheter allt från olika typer av familjestöd till direkta förslag till omhändertagande och placering på behandlingshem.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology (hsv//eng)

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Omvårdnad (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Nursing (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Psykologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Psychology (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Social Sciences Interdisciplinary (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)