Barn till föräldrar som har kontakt med vuxenpsykiatrin – hur har de det? Rapport från en nationell studie

• Psykisk ohälsa hos vuxna som depression, ångest eller bipolär sjukdom är idag ett be-tydande folkhälsoproblem. Många av de drabbade är föräldrar till minderåriga barn. Psykisk ohälsa hos föräldern påverkar barnens utveckling och välmående, men sam-bandet medieras av föräldraförmågan och relationen mellan barnet och föräldern. Sammantaget finns på gruppnivå en ökad risk att barnen också utvecklar psykiska problem, även om det inte behöver vara så i varje enskilt fall. Barns behov av information, råd och stöd ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen beak-tas när en förälder lider av psykisk ohälsa. Det finns idag ett flertal interventioner som kan användas för att tillgodose detta behov. Samtidigt behöver man utvärdera hur dessa interventioner fungerar i Sverige. Denna rapport handlar om en kartläggning av hur barn vars föräldrar är patienter inom den specialiserade vuxenpsykiatrin har det med avseende på psykisk hälsa och generell familjesituation. Kartläggningen ingår i ett större forskningsprojekt vars syfte är att göra en utvärdering av interventioner (Beardslees familjeintervention, Föra barn på tal och reguljär behandling/övriga insatser) för stöd till barn i åldern 8 till 17 år med föräldrar med depression, dystymi, ångeststörning och/eller bipolär sjukdom. Totalt ingår föräldrar, både patienter och deras partners, till 88 barn i studien och 19 barn har gjort egna skattningar. De fick fylla i ett antal frågeformulär, där föräldrarna skattade barnens psykiska hälsa, sitt eget psykiska mående, sin generella livssituation, sin relation till eventuell nuvarande partner, sin upplevelse av att kunna hantera bar-nens beteende och olika aspekter av klimat och funktion i familjen. Barnen skattade sin egen psykiska hälsa samt vissa aspekter av klimat och funktion i familjen. Resultaten visar att föräldrar i vår studie rapporterar signifikant högre nivåer av psy-kisk ohälsa hos barnen än föräldrar i en normgrupp i den vanliga befolkningen. Barn rapporterar större symptombelastning än föräldrarna när det gäller emotionella pro-blem, hyperaktivitet/ouppmärksamhet och total problembelastning. De föräldrar som är patienter rapporterar som väntat lägre psykiskt välmående än sina partners, men även i partnergruppen finns det flera som uppger en egen psykisk problematik på klinisk nivå. Patienter och deras partner ger en samstämmig bedömning av sin re-lation; betydligt fler än i en normalgrupp anger bekymmersamt höga nivåer av stress i relationen. Insatser för barn som anhöriga ses ofta som indikerade preventioner i syfte att minska risken för psykisk ohälsa i vuxenåldern, men det finns utifrån studiens resultat mycket som talar för att det istället kan finnas behov av tidig behandling. Studien pekar på vikten av att man som professionell inom vuxenpsykiatrin i enlighet med lagstiftningen tar reda på om det finns barn i familjen, även ställer frågor om hur patienten upplever att barnet mår psykisk och fysiskt, vilka övriga personer som finns omkring barnet och hur tillgängliga de är som stöd för barnet, hur relationerna mellan olika familjemedlemmar är, samt hur föräldraskapet upplevs.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Psykologi -- Tillämpad psykologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Psychology -- Applied Psychology (hsv//eng)

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Klinisk medicin -- Psykiatri (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Clinical Medicine -- Psychiatry (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Psykologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Psychology (hsv//eng)

Nyckelord

Vuxen psykiatri

Barns som anhöriga

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)