Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Uppföljande studie

• Ett nytt examensmål infördes 2018 och 2019 för åtta professionsutbildningar på grundnivå vid Sveriges lärosäten: ”visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer”. Berörda är Fysioterapeut-, Jurist-, Läkar-, Psykolog-, Sjuksköterske-, Socionom-, Tandhygienist- och Tandläkarexamen. Införandet var en jämställdhetspolitisk åtgärd inom Sveriges tioåriga, Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (Skr.2016/17:10) och åtagande av Istanbulkonventionen (Utrikesdepartementet, 2014). Jämställdhetsmyndigheten, vars uppdrag är att stödja lärosätena, behövde kännedom om kompetensutvecklingsbehoven. Då svensk forskning saknades undersöktes i två studier (Carlsson 2020, 2023) universitetslärares och utbildningsansvarigas utbildningsbehov i arbetsprocessen med att införa examensmålet och förutsättningar att utbilda på området. Materialet omfattar en totalpopulation berörda institutioner och insamlades med webbenkäter och intervjuer. Respondenter var utbildningsansvariga för professionsutbildningarna. Den första studien (Carlsson 2020) gav en splittrad bild. Institutionerna var en heterogen grupp med mycket ojämlika förutsättningar från början gällande kännedom om examensmålet, utbildningserfarenhet, lärarresurser och kompetens på området. De hade kommit olika långt i arbetsprocessen och utbildade inom en för liten del av våldsområdet. Utbildningsbehovet inom examensmålet var omfattande men varierade starkt mellan olika professionsutbildningar och oväntat få ansåg det angeläget med fördjupad kunskap om någon av de våldsformer som regeringen avsåg. Det var högre för våldsformer i nära relationer och särskilt utsatta livsvillkor som vanligare ingick i utbildningarna, lägre för alla former av sexuellt våld utanför nära relationer som sällan ingick. Respondenterna beskrev många svårigheter i arbetsprocessen men också nya möjligheter till utveckling genom kollegiala samarbeten inom eller med annan institution. I denna uppföljande studie (Carlsson 2023) hade skillnaden mellan var utbildningsanordnarna befann sig i arbetsprocessen börjat jämnas ut men de utbildade fortfarande inom en för liten del av våldsområdet. Omkring 70 procent rapporterade att universitetslärare och utbildningsansvariga hade behov utbildning inom examensmålet men oväntat få ansåg fortfarande det angeläget med fördjupad kunskap om någon av de våldsformer som regeringen avsåg. Mönstret i vilka våldsformer som ingick i utbildningsbehov och professionsutbildningar hade stärkts och de förekom dessutom i lägre eller mycket lägre grad i lärandemål och examination än i undervisning. En majoritet, 74 procent, rapporterade svårigheter i arbetsprocessen med att införa examensmålet och drygt hälften uppgav ett utbildningsbehov inom program- och kursutveckling, undervisning och examination. Det sammantagna resultatet leder till två övergripande slutsatser. Den första är att stöd för förståelseutvecklad kring examensmålets våldsbegrepp bedöms vara en huvudnyckel i arbetsprocessen, då brist på kännedom om examensmålets våldsbegrepp av allt att tyda utgör ett hinder för att komma vidare. Mönstret från den första studien består och har snarast förstärkts. Samtidigt var det få som bedömde att formuleringen av examensmålet inneburit något problem för dem i arbetsprocessen och nästan tre fjärdedelar hade inte behov av kunskap om examensmålet. Denna diskrepans mellan olika resultat tyder på att kännedom om examensmålet ännu inte överensstämmer med den nationella strategin (Skr. 2016/17:10) och att rådande idéer kring våldsbegreppen ”mäns våld mot kvinnor” och ”våld i nära relationer” är mycket starka. Med beaktande av det jämställdhetspolitiska syftet med examensmålet i den nationella strategin (Skr. 2016/17:10), som är knutet till Istanbulkonventionen (Europarådet 2011), är en bedömning att resultatet också påkallar behov av utbildningsinsatser och kunskapsstöd inom examensmålets tillämpningsområden upptäckt, skydd och stöd men att kunskap om strukturellt förebyggande arbete i nuläget behöver prioriteras och anpassas efter de områdesspecifika professions- och verksamhetsområdena. Den andra övergripande slutsatsen är att stöd i form av högskolepedagogisk utbildning inom lärandemålsstyrd program- och kursutveckling i relation till examensmålet utgör en annan nyckel där lärosätena befinner sig, för att säkerställa att studenterna utexamineras med den kunskap de förväntas ha.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Juridik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Law (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Psykologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Psychology (hsv//eng)

Nyckelord

mäns våld mot kvinnor

våld i nära relationer

högskolepedagogik

utbildningsbehov

kompetensutveckling

universitet

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)